Annons

Hans Ingvar Roth:Symboltungt skifte i frihetens förlovade land

Senatsutfrågningen av Amy Coney Barrett (t v) inleddes i måndags.
Senatsutfrågningen av Amy Coney Barrett (t v) inleddes i måndags. Foto: Demetrius Freeman/TT

Om Donald Trump får sin vilja igenom blir det den konservativa abortmotståndaren Amy Coney Barrett som ersätter den liberala ikonen Ruth Bader Ginsburg i Högsta domstolen. Två nya böcker visar att den ideologiska dragkampen om nya ledamöter dock långtifrån alltid haft önskad effekt.

Under strecket
Publicerad

Den 26 september nominerade president Donald Trump juristen Amy Coney Barrett att efterträda Ruth Bader Ginsburg som en av de nio domarna i Högsta domstolen i USA. Ginsburg, som avled den 18 september, var som bekant en liberal ikon i det amerikanska samhället. Hon kämpade under hela sin yrkeskarriär för jämställdhet, rätten till abort och för stöd till utsatta minoriteter. Särskilt under sin tid som advokat, innan hon tillträdde som HD-domare 1993, vann hon flera viktiga jämställdhetsfall inför HD. Ruth Bader Ginsburg vinnlade sig också om att knyta an till den internationella rätten och andra länders erfarenheter i sitt arbete som jurist.

Trump kunde inte ha valt en större kontrast till Ginsburg än den Louisiana-födda sjubarnsmodern Amy Coney Barrett. Om hon nu blir vald till domare i HD, så är det även troligt att den nuvarande abortlagstiftningen i USA från 1973 (”Roe mot Wade”) kommer att utmanas. Det har nyligen uppdagats att Barrett varit medlem i en anti-abort-organisation och att hon ifrågasatt Roe mot Wade-domen. Barrett har också i sin domarkarriär ställt sig bakom klart konservativa förslag inom så skilda områden som vapenlagstiftning, skattepolitik, hbtq-rättigheter, invandringspolitik och företagens intressekonflikter med enskilda medborgare. 

Annons
Annons
Annons