Annons

Björn Kohlström:Sylvia Plaths dikter vägrar hålla käften

Sylvia Plath (1932–1963).
Sylvia Plath (1932–1963). Foto: TT

Sylvia Plath läses vanligen som en bekännelsepoet, men i en ny biografi som delvis befriar henne från sjukdomsstämpeln framstår hon snarast som en mästerlig surrealist. Språket i hennes texter tycks understryka värdet i att göra sin röst hörd, på sina egna villkor.

Under strecket
Publicerad

Bara ett par timmar efter att Sylvia Plaths liv tog slut, på morgonen den 11 februari 1963, gick The Beatles in i Abbey Road Studios några kvarter bort för att spela in debutalbumet ”Please please me”. Därmed inleddes karriären för popmusikens mest inflytelserika band exakt när poesins mest inflytelserika röst tystnade – även om detta inflytande mestadels skulle ske postumt. Diktsamlingen ”The colossus” (1960) hade väckt viss uppmärksamhet i det nya hemlandet England men gjorde inget avtryck hos vare sig läsare eller kritiker i USA. Debutromanen ”Glaskupan” hade också precis fått artiga recensioner i brittisk press, men hade refuserats av två amerikanska förlag. Självmordet nämndes i en enda tidningsnotis, där inget sades om hennes författarskap, utan hon kallades enbart hustru till en av Englands mest kända poeter, Ted Hughes. 

Det dröjde till 1971 innan ”Glaskupan” publicerades också i USA. Den har sedermera blivit en allmän populärkulturell referens, och en av få generationsromaner som fortsätter erbjuda nya generationer universella insikter i de predikament ungdomen ställs inför. Det som säkerställt denna ställning är i minst lika hög grad de dikter hon skrev under sitt sista halvår, och som skulle ingå i den postumt utgivna ”Ariel” 1965. Enbart under oktober 1962 skrev hon 25 dikter, däribland några av hennes yppersta: titeldikten ”Ariel”, ”Daddy”, ”Lady Lazarus”, ”The applicant”, ”Purdah”, ”Fever 103°”, ”The jailer”. Samt fem utsökta dikter om biskötsel, där dikten ”Stings” ingår. Där skriver hon: ”Now she is flying / More terrible than she ever was, red / Scar in the sky, red comet / Over the engine that killed her – / The mausoleum, the wax house.”  

Annons
Annons
Annons