Annons

Johan Frostegård:Syfilis gav genialiteten ett nytt ansikte

De första Atlantresenärerna förde med sig en dödlig bakterie till Europa, som kan ha påverkat historien mer än vi förstått. Var Shakespeare något på spåren när han skapade sitt största drama – är syfilis nyckeln den mångbottnat geniala gestalten Hamlet?

Under strecket
Publicerad

1800-talsillustration av symtom på sekundär syfilis.

Foto: IBL Bild 1 av 3

Bakterien Treponema pallidu, datorgenererad illustration.

Foto: IBL Bild 2 av 3

En prostituerad döende i syfilis, bild ur William Hogarths svit ”A harlot's progress” (1731).

Bild 3 av 3

1800-talsillustration av symtom på sekundär syfilis.

Foto: IBL Bild 1 av 1
1800-talsillustration av symtom på sekundär syfilis.
1800-talsillustration av symtom på sekundär syfilis. Foto: IBL

Det finns häpnadsväckande ny kunskap om hur mikroorganismer av olika slag – bakterier (inte minst de som lever i våra tarmar), virus som i vissa fall har dväljts i våra gener under många miljoner år, parasiter med mera – lever med oss, av oss, och ibland agerar mot oss. I vårt genom huserar rester av virus, vars roll man bara i någon mån begriper.

Annons
Annons
Annons