Annons
X
Annons
X

Swedish Grace lika inne nu som på 1920-talet

Såväl Swedish Grace som art déco nådde sin höjdpunkt på Parisutställningen 1925 – och bägge stilarna är omåttligt populära i dag.

[object Object]
Louise Adelborg var en av Rörstrands mest tongivande formgivare. Art déco-brosch i platina med gammalslipade diamanter och blå safirer till höger. Den höga kvaliteten, det geometriska formspråket och de ädla stenarnas kontrasterande färger är typiskt för Swedish Grace.

Swedish Grace och art déco är benämningen på två delvis parallella stilar som bägge nådde sin höjdpunkt på världsutställningen i Paris 1925. Lite förenklat brukar Swedish Grace räknas som den svenska motsvarigheten till art déco. Gemensamt för bägge strömningarna var nya uttryck och hög kvalitet, både vad gällde utförande och estetik. Men medan art déco gärna framhävde de exklusiva materialen var lyx någonting underordnat i den svenska stilen.

Själva uttrycket myntades av den engelske journalisten Philip Morton Shand när han i en artikel i The Architectural Review kritiserade den engelska avdelningen på Parisutställningen. För att belysa sin ståndpunkt drog han paralleller med det svenska konsthantverket och menade att svenskarna förmått att kombinera det bästa från neoklassicismen med art déco – och dessutom adderat typiskt svenska drag.

Parisutställningen var den viktigaste enskilda händelsen för både Swedish Grace och art déco, och den svenska avdelningen väckte stor uppmärksamhet. Sverige belönades med inte mindre än 36 medaljer.

Annons
X
Trädgårdsurnor i gjutjärn av Anna Petrus för Näfveqvarn. Modellen formgiven till Parisutställningen 1925. Flera urnor staplade på varandra användes som kolonner i den svenska paviljongen. Foto: Per Myrehed

Glaskonsten, med Orrefors i spetsen, lyftes fram och formgivare som Simon Gate och Edward Hald fick sina internationella genombrott. Det var också det graverade glaset som uppfattades vara bärare av den omtalade svenska gracen.

Även gjutjärn är ett kännetecknande material för Swedish Grace-eran. Näfveqvarns bruk knöt konstnärer till industrin och tillverkade under en period högklassiga bruksföremål för utomhusbruk i form av bänkar, taburetter, krukor och solur.

Av de svenska formgivarna var troligen Nordiska Kompaniets chefsarkitekt Axel Einar Hjorth mest inspirerad av den internationella art décon. Swedish Grace och delar av det som kallas art déco har de senaste åren varit hett efterfrågat på andrahandsmarknaden för moderna antikviteter.

Annons
Annons
X

Swedish Grace lika inne nu som på 1920-talet

1 2

Louise Adelborg var en av Rörstrands mest tongivande formgivare. Art déco-brosch i platina med gammalslipade diamanter och blå safirer till höger. Den höga kvaliteten, det geometriska formspråket och de ädla stenarnas kontrasterande färger är typiskt för Swedish Grace.

Swedish Grace lika inne nu som på 1920-talet

1 2

Trädgårdsurnor i gjutjärn av Anna Petrus för Näfveqvarn. Modellen formgiven till Parisutställningen 1925. Flera urnor staplade på varandra användes som kolonner i den svenska paviljongen.

Foto: Per Myrehed
Annons
X
Annons
X