Annons
X
Annons
X

Swedbank-chef medger vidlyftig utlåning

Kritiken mot de utländska bankernas aggressiva utlåning i Estland, Lettland och Litauen växer.

Först var de alldeles för generösa. Sedan de drog i bromsen för hårt.

Det har bidragit till den nuvarande ekonomiska krisen i Baltikum, uppger bedömare.

Urmas Verblane är professor i ekonomi vid universitetet i Tartu i Estland. Han är mycket kritisk till de utländska bankernas agerande.

Annons
X

–Visst kan man skylla det på de dumma människorna som tog lånen. Men att låna ut pengar till tre procents ränta utan några som helst säkerheter och frågor - det är ingenting annat än att missköta sig, säger han.

Han får medhåll av Christoph Rosenberg, regionchef för IMF i Östeuropa.

–Bankerna spelade en nyckelroll i att bubblan bildades och de spelade även en nyckelroll i att bubblan sprack. I början av 2007 bestämde dem för att det fick vara nog med utlåning och det ledde till slutet för bostadsboomen.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Enligt Professor Varblane tävlade de utländska bankerna med varandra i början av 2000-talet om kapitalet på den nya baltiska marknaden. De stora möjligheter till vinster som fanns i regionen lockade och kredit gavs ut utan krav på säkerhet och utan att se till kundernas möjlighet att betala tillbaka lånen, anser han.

    –På så vis var det nästan värre än de amerikanska bankernas agerande i USA som till slut ledde till subprimekrisen, säger Urmas Varblane.

    Både IMF och EBRD anser att de baltiska länderna nu är i recession. Även om Litauens ekonomiska nedgång fortfarande släpar efter den negativa utvecklingen i Lettland och Estland. Nu förväntas arbetslösheten öka.

    –Det är totalstopp i alla former av ekonomisk aktivitet. Sedan är frågan hur långvarig och hur djup recessionen blir. Men det är det ingen som vet, säger Anatoli Annenkov, makroekonom på den ekonomiska utvecklingsbanken EBRD.

    Merparten av lånen i utlåningen i Baltikum är i Euro eller i andra utländska valutor. Om länderna skulle tvingas devalvera skulle det innebära ökade svårigheter att betala tillbaka lånen.

    –Ja, då blir ju skulderna betydligt högre, säger Anatoli Annenkov som också tror att den stora regionala handeln mellan länderna gör att krisen fördjupas eftersom de är bereonde av varandras ekonomier.

    Han anser dock att ländernas tillgång till EU:s strukturfonder, där länderna kan låna upp till 4 procent av BNP, utgör en positiv inverkan på ekonomin.

    Chefen för Swedbanks bankrörelse i Baltikum, Erkii Raasuke, anser att man hade kunnat agera annorlunda under en ekonomiska boom som varit.

    –Ja, kreditutgivningen kunde ha varit annorlunda.

    På vilket sätt då?

    –Alla som vet någonting om kreditmarknaden vet att kreditförluster är en väldigt liten del av den totala utlåningen. Kunde vi ha undvikit en procent av privatpersonerna och två procent av företagen som nu har problem skulle vi ha gjort det. Men då hade vi inte den informationen.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X