Svindlande alptoppar lockar i Grindelwald

Europas elakaste alptopp, Eiger i Schweiz, är en brutal kontrast till vykortsmiljöerna längre ned i dalen. Här flockas turister för att från kaféplats spana på våghalsarna på bergsväggen. Och kanske pröva att bestiga betydligt snällare toppar.

Under strecket
Publicerad
Hotellet Bellevue des Alpes med Eigers nordvägg i bakgrunden.

Hotellet Bellevue des Alpes med Eigers nordvägg i bakgrunden.

Annons

För alpromantiker är den lilla byn Grindelwald en våt dröm. Gatorna kantas av hantverksglada trächalets, balkongerna exploderar av blomsterarrangemang och bortanför husen vandrar fläckiga kossor omkring på alpängar som lyser grönt, grönt, grönt. Men i Grindelwald finns en sak som höjer platsen över virrvarret av vykortssköna alpbyar - nordväggen på berget Eiger.
Med sina 3970 meter är Eiger inte högst av jättarna som står kuliss söder om byn. Mönch och Jungfrau passerar bägge den magiska 4 000 meters-gränsen, men närmast, farligast och elakast är Eiger. Den gråsvarta nordväggen riktigt lutar sig över byn som en sträng rektor och suger musten ur all lättsinnighet och antydan till joddleri.

Historierna om klättringen på Eiger Nordwand har skapat en mytologi mörkare än kring något annat berg. Mount Everest inberäknat. I boken Eiger: Wall of Death skriver Arthur J. Roth att nordväggen ”besegrat hundratals människor och dödat fyrtiofyra De som föll har påträffats - ibland flera år senare - uttorkade och
lemlästade. Liket av en italiensk bergsbestigare blev hängande i sitt rep i tre år, utom räckhåll men synlig för de nyfikna nedanför, omväxlande inneslutet i bergväggens is och svajande i sommarens vindar.”
Kort sagt är vi ganska nöjda när vi kliver ur bilen i Grindelwald. Vad gäller Eigers nordvägg tillhör vi nämligen skaran som författaren kallar för ”nyfikna nedanför”. Med tillägget att vi är sugna på något berg med gynnsammare olycksstatistik.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons