Annons
X
Annons
X

”Fortsatt haveri kring åldersbedömningar”

Åldersbedömningar behövs, men de ska göras omedelbart vid ankomst och med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inget av detta har gjorts eller planeras att göras. Det skriver Håkan Mörnstad, före detta rättsodontolog vid Rättsmedicinalverket.

Debatten om åldersbestämning
Ett flyktingboende för ensamkommande barn.
Ett flyktingboende för ensamkommande barn. Foto: Malin Hoelstad

DEBATT | ÅLDERSBEDÖMNINGAR

Så har äntligen en organiserad åldersbedömning av ensamkommande barn presenterats. Det är nu ett och ett halvt år sedan den stora flyktingvågen då cirka 36 000 ensamkommande ungdomar under kort tid kom till landet.

Redan i slutet av 2015 fick Rättsmedicinalverket en förfrågan om det kunde ta över åldersbedömningarna, efter att Migrationsverket avbrutit samarbetet med barnläkarna två år tidigare. Regeringsbeslut kom den 16 maj 2016, men först nu kan ett systematiskt arbete med medicinsk åldersbedömning starta. Det tog ett år.

Då åldersbedömningen görs vid beslutet om uppehållstillstånd har många som verkligen var 16–17 år när de kom nu hunnit bli över 18 år. Man frågar sig om fördröjningen enbart beror på klantig skötsel?

Annons
X

I stället för att projektanställa några erfarna, kanske pensionerade, röntgenläkare och tandläkare, som redan för ett år sedan skulle kunna ha startat med någon veckas varsel, började man en långdragen och dyr upphandling.

Intresset för uppdraget var lågt. Ett helt oerfaret bolag, som ensam intressent, skall nu ta hand om åldersbedömning med hjälp av tandutvecklingen, och två privata vårdkedjor dela på uppdraget med magnetkameraundersökning av skelettutvecklingen. Visserligen är det ett rent mekaniskt arbete som man kan lära sig på en eftermiddag om man inte tycker sig behöva ta hänsyn till den bakomliggande vetenskapen och helhetsbilden. Det är inte så lätt som det verkar, det finns många fallgropar.

Efter det gamla systemets kollaps för nu drygt tre år sedan gjorde Socialstyrelsen en så kallad systematisk översikt av metoder för radiologisk åldersbedömning. Denna leddes av en barnläkare utan erfarenhet av åldersbedömningar i det aktuella åldersintervallet. Den mynnade ut i att de två mest beprövade metoderna, röntgenundersökning av visdomstandens och handens utveckling, förkastades. I stället skulle en aldrig tidigare använd metod, med svagt vetenskapligt stöd, av knäets utveckling användas. Följdriktigt blev utredningen kraftigt kritiserad av sakkunskapen.

Nu skedde visserligen en tillnyktring och i det system som Rättsmedicinalverket nu skall använda inkluderas tandutvecklingen. Parallellt med magnetkameraundersökningen skall en studie av dess lämplighet göras. Studien har ännu inte kommit igång. Resultatet skall presenteras den 30 november i år.

Det system som nu Rättsmedicinalverket skall tillämpa är kraftigt förenklat och utnyttjar inte den stora kunskapsbas som under lång tid vetenskapligt byggts upp och universellt brukas. I stället använder man sig av ett”automatiserat sätt utifrån en standardiserad matris” (se länk).

Bedömarna skall nu sätta ett kryss i en ruta (matrisen) alltefter om visdomstanden och/eller knät är färdigutvecklade. Sedan skall en rättsläkare utan speciell kunskap i ämnet skriva ett utlåtande med konklusionen ”sannolikt över 18 år” eller ”sannolikt under 18 år” alltefter var kryssen satts. Migrationsverket kommer att ställas inför samma problem som när barnläkarna saboterade systemet; ett kryss i en ruta utan redogörelse för underlaget. Vetenskapligt grundade sannolikhetsbedömningar skall inte användas. Motivet är att inget barn skall bedömas som vuxet. Väl så, men i gengäld kommer var tredje vuxen att bedömas som barn. Det rör ju sig om undersökningar kring 18-årsåldern där den individuella variationen är stor.

Vid en nyligen avhållen internationell konferens i ”Study Group on Forensic Age Diagnostics” rapporterade undertecknad om de cirka 800 medicinska åldersbedömningar som gjorts under det senaste året. I snitt visade det sig att ”alla” de som uppgivit sig vara 15–16 år när de kom hit hösten 2015 bedömdes som två år äldre än vad som uppgetts. Detta stämmer väl med att ”ingen” uppgav sig då vara 17–18 år. Endast de som uppgav sig vara kring 15 år var verkligen barn. Studien visade också att Migrationsverket bedömt många barn som vuxna efter regeländringen sommaren 2016.

Detta visar att åldersbedömningar behövs, att de skall göras omedelbart vid ankomst och att de skall göras med vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet. Inget av detta har gjorts eller ligger i planen. En haverikommission är på sin plats.

Håkan Mörnstad

prof. em. oral patologi och oral medicin, före detta rättsodontolog vid Rättsmedicinalverket

Håkan Mörnstad Foto: Privat
Annons

Ett flyktingboende för ensamkommande barn.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 2

Håkan Mörnstad

Foto: Privat Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X