”Sverige senfärdigt kring långtids­covid”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det finns ett akut behov av vård, kunskapsutveckling och kunskaps­spridning när det gäller patienter med långtidscovid. Det skriver flera läkare som själva är drabbade.

Under strecket
Publicerad
Annons

Det har nu gått ett år sedan sars cov-2 fick allmän spridning i Sverige, och nio månader sedan en uppmärksam distriktsläkare beskrev ett antal fall med långdragna symtom efter akut covid-19-infektion. Liknande symtombild skildrades på många ställen i världen.

Senaste data bekräftar vad vi i egenskap av läkare och patienter upplever. Långtidscovid är inte en fördröjd återhämtningsfas efter genomgången akut infektion, utan en ny sjukdomsbild som omfattar allvarlig påverkan på flera organsystem. I sjukdoms­bilden ses ofta ett fluktuerande förlopp, som ofta försämras av försök till rehabilitering. Tillståndet skiljer sig radikalt från trötthet efter infektion eller andra sviter efter mer välkända infektions­sjukdomar som influensa eller körtelfeber. Patientgruppen är också en helt annan än de som sjukhusvårdas för covid-19, som ofta är äldre och risk­grupper. De långtidssjuka är i stället yngre, tidigare friska och aktiva individer, och även barn och ungdomar drabbas. Långtidscovid är ett nytt medicinskt tillstånd som kräver forskning, utredning och behandling.

Annons
Annons
Annons