”Sverige senfärdigt kring långtidscovid”
Det finns ett akut behov av vård, kunskapsutveckling och kunskapsspridning när det gäller patienter med långtidscovid. Det skriver flera läkare som själva är drabbade.
Det har nu gått ett år sedan sars cov-2 fick allmän spridning i Sverige, och nio månader sedan en uppmärksam distriktsläkare beskrev ett antal fall med långdragna symtom efter akut covid-19-infektion. Liknande symtombild skildrades på många ställen i världen.
Senaste data bekräftar vad vi i egenskap av läkare och patienter upplever. Långtidscovid är inte en fördröjd återhämtningsfas efter genomgången akut infektion, utan en ny sjukdomsbild som omfattar allvarlig påverkan på flera organsystem. I sjukdomsbilden ses ofta ett fluktuerande förlopp, som ofta försämras av försök till rehabilitering. Tillståndet skiljer sig radikalt från trötthet efter infektion eller andra sviter efter mer välkända infektionssjukdomar som influensa eller körtelfeber. Patientgruppen är också en helt annan än de som sjukhusvårdas för covid-19, som ofta är äldre och riskgrupper. De långtidssjuka är i stället yngre, tidigare friska och aktiva individer, och även barn och ungdomar drabbas. Långtidscovid är ett nytt medicinskt tillstånd som kräver forskning, utredning och behandling.