Annons
X
Annons
X

Sverige saknar studievägledning

VÄLJA UTBILDNING Sveriges ungdomar har ett enormt utbud av utbildningar att välja mellan, men studie- och yrkesvägledningen brister. Nästa år börjar nya regler för antagning till högskolan gälla. Då blir det viktigt att göra rätt val redan i elva-tolvårsåldern. Nu måste vi lära av våra grannländer och ge ungdomarna stöd och hjälp att välja, skriver universitetskansler Anders Flodström.

Dålig studie- och yrkesvägledning kan vara direkt skadlig för Sveriges ekonomiska tillväxt. De ungdomar som går på gymnasiet idag är Sveriges arbetskraft om tio år. De ska utveckla det svenska näringslivet och det svenska samhället och se till att vi fortsätter att ha en stark industri som kan hävda sig i den internationella konkurrensen.

Förutom att satsa på utbildningens innehåll i skolan måste vi därför också se till att rätt person hamnar på rätt plats i livet och får chansen att tillvarata hela sin potential. Här brister det tyvärr idag.

De 120000 niondeklassare som i år går vidare till gymnasiet har inte mindre än 1700 olika gymnasieutbildningar att välja mellan. Efter gymnasiet kan de som ska studera vidare välja på ett oöverblickbart antal utbildningar inom högskolan, kvalificerad yrkesutbildning, folkhögskolor eller komvux. Mängden information och kommersiella budskap om utbildning ställer stora krav på den som ska försöka orientera sig i det enorma utbudet.

Annons
X

De nya antagningsreglerna till högskolan som börjar gälla hösten 2010 innebär att det första strategiska valet inför högre studier görs redan när man i elva-tolvårsåldern väljer språk. Det blir också svårare att rätta till felval i efterhand.

Omkring 13 procent av gymnasieeleverna väljer att byta program och andelen som byter under första månaden är ungefär lika stor på högskolan. För den enskilde kan ett felval och avhopp från en utbildning vara förödande för motivationen och självförtroendet. Dessutom växer studieskulden och livslönen riskera att minska. I värsta fall leder det till arbetslöshet.

Det hämmar vår konkurrenskraft om vissa sektorer blir utan utbildad arbetskraft på grund av att ungdomar inte slussas rätt. Näringslivet måste hinna anpassa sig till förändringarna som den globaliserade ekonomin innebär. Att arbetsgivare kan finna lämplig arbetskraft är viktigt för god ekonomisk tillväxt och bibehållen konkurrenskraften.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ett exempel är it- och telekombranschen som har svårt att växa utan tillströmning av nyutbildad arbetskraft. En attitydundersökning bland tusen svenska ungdomar visar att 75 procent är positiva eller mycket positiva till it, 24 procent är uppger sig vara intresserade av att välja en data/it-utbildning medan endast nio procent i själva verket påbörjar en it-utbildning. Det här innebär att det finns ett intresse bland ungdomarna som skolorna uppenbarligen inte förmår kanalisera.

    Sverige är i strykklass i Norden när det gäller studie- och yrkesvägledning. I Finland har man i skollagen fastställt 70 timmar studiehandledning i årskurs sju till nio. I Norge får man i årskurs sju till nio 113 timmar till vägledning och till att exempelvis prova på olika ämnen på gymnasiet. Danska elever i åttonde klass har rätt att prova på minst två olika gymnasieutbildningar. I nionde klass ges de möjlighet till ytterligare två veckors utbildningspraktik och i årskurs tio upp till hela sex veckor.

    Detta ska jämföras med den svenska skolan där varje studie- och yrkesvägledare ansvarar för 550 elever. Det ger ungefär två och en halv timmar per elev och läsår. Undervisning och administration som ingår i tjänsten syns inte, så det kan vara ännu mindre.

    Många rapporter vittnar om att vägledning är lågt prioriterad i skolorna och att vägledarnas förutsättningar är riktigt dåliga. Med de snabba förändringarna av utbildningsvägar, antagningsregler och betygsystem krävs mer av studenterna för att göra sina val och vägledarna får arbeta hårt för att hålla sig uppdaterade. Praktik (Pryo/Prao) togs också bort ur läroplanen redan 1994 och ersattes inte med något annat.

    Det är dags att lära oss av våra grannländer och i skollag och läroplan ställa både kvantitativa och kvalitativa krav på skolornas studievägledning. Till exempel att i skollagen slå fast alla ungdomars, och deras föräldrars, rätt att från och med årskurs fem bli orienterade i konsekvenserna av valen som görs inför årskurs sex och valen inför gymnasiet. Rätten till vägledning bör nå upp till en omfattning i nivå med våra nordiska grannländers.

    Kvalitetssäkra också studie- och yrkesvägledningen genom att utifrån krav i skollagen låta en nationell myndighet (Skolverket/Skolinspektionen) följa upp hur man ute i landet lever upp till dessa krav. Uppföljningen bör även omfatta elevernas egen syn på den vägledning de får. Ge ungdomarna den chans de har rätt till och säkra Sveriges framtidsutsikter i en starkt konkurrensutsatt global ekonomi.

    ANDERS FLODSTRÖM

    universitetskansler

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X