Annons
X
Annons
X

Sverige måste nå global spetsnivå

Sverige uppvisar en nedgång inom de kunskapsintensiva sektorerna it, telekom och life science. I en hårdare global konkurrens måste Sveriges kompetensförsörjning snabbt nå global spetsnivå, skriver Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.

BRÄNNPUNKT | FRAMTIDSJOBBEN

Globaliseringen innebär en allt hårdare konkurrens även för kunskapsintensiv produktion.
Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund

Kunskapsnationen Sverige står inför betydande framtida utmaningar. Under de gångna veckorna har Ericsson och Sony varslat anställda och meddelat att de lägger ned produktion i Sverige och dessförinnan har bland andra Astra Zeneca minskat på verksamheten. Bakom dessa varsel och personalminskningar döljer sig en generell nedgång i antalet anställda inom flera centralt viktiga branscher.

Mönstren ser dessutom annorlunda ut i flera med Sverige jämförbara länder, vilket kan vara ett tecken på minskad svensk konkurrenskraft inom högteknologiska branscher.

Annons
X

Globaliseringen innebär en allt hårdare konkurrens även för kunskapsintensiv produktion och inte, som tidigare, enbart för enklare tillverkningsindustri. Nu finns det dessvärre tecken på att Sverige tappar mer mark – framför allt sysselsättningstillfällen – jämfört med andra länder i tre av våra traditionellt tunga och mycket viktiga högteknologiska och kunskapsintensiva branscher: it, telekom och life science. Inom dessa har sysselsättningen minskat med 30–50 procent under det gångna årtiondet.

**Ekonomisk utveckling **och tillväxt förutsätter per definition en förändring i termer av att vissa sektorer stagnerar, slås ut, samtidigt som andra sektorer och delar av ekonomin växer. Att sektorer slås ut och försvinner från ekonomin är med andra ord något som ska ses helt naturligt och inte heller bör motarbetas – det är en del av de skapande förstörelseprocesserna. I en globaliseringsprocess förstärks detta av en ökad specialisering länder emellan. Men när utvecklingen präglas av ensidiga neddragningar inom kunskapsintensiva och högteknologiska sektorer, utan att detta kompenseras av tillväxt i annan avancerad produktion, finns det all anledning att närmare analysera de underliggande orsakerna.

Är det så att den utveckling vi kan observera för till exempel svensk life science är ett tecken på att förutsättningarna för att utveckla kunskapsintensiv industri är sämre i Sverige än i jämförbara länder? Det skulle vara mycket oroväckande om Sverige tappat komparativa fördelar i mer kunskapsintensiva verksamheter med potentiellt betydande negativa spridningseffekter.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    **Faktum är att **i de flesta andra länder som vi tittat på förefaller en minskning i en avancerad bransch kompenseras av en uppgång i andra kunskapsintensiva branscher (se tabell 1 och 2). Sverige har dock uppvisat en nedgång inom samtliga sektorer – it-, telekom- och life science-branscherna. Fördelas life science-branschen på olika industrier framgår att medicinsk utrustning vuxit något medan sysselsättningsfallet varit brant i läkemedels- och bioteknikbranscherna.

    Motsvarande mönster kan också noteras för andra länder. Danmark har till exempel i det närmaste fördubblat antalet sysselsatta inom läkemedelsindustrin, framför allt på grund av Novo Nordisk. Inom EU har läkemedelexporten fördubblats, vilket talar för att branschen i sin helhet ökar i betydelse.

    **Den svenska **sysselsättningsminskningen måste tas på största allvar och orsakerna noga utredas. Det är i högsta grad en framtidsfråga. En mer finfördelad analys tyder på att svenskt näringsliv fortfarande står hyggligt starkt inom de mest högförädlande produktionsleden i respektive industri. Det finns dock all anledning att tro att också våra konkurrentländer specialiserar sig inom just de segmenten.

    Den viktiga frågan är om Sveriges komparativa fördelar inom högteknologisk produktion gradvis försvagas och om vi ser en urholkning av konkurrenskraften i de högteknologiska kluster som är centralt viktiga för svensk ekonomi. En fortsatt nedgång skulle också minska attraktiviteten för att investera, verka och bo i Sverige.

    Vi är särskilt oroade för att kompetensförsörjningen inte riktigt når upp till internationell toppnivå samtidigt som matchningsproblemen ständigt ökar på svensk arbetsmarknad. I en hårdare global konkurrens måste Sveriges kompetensförsörjning nå global spetsnivå – det bör vara en högprioriterad politisk uppgift att snabbt nå dit.

    PONTUS BRAUNERHJELM

    professor vid KTH och forskningsledare vid Entreprenörskapsforum

    JOHAN EKLUND

    professor och vd för Entreprenörskapsforum

    **Tabell 1: **

    Sverige backar över hela linjen

    Procentuell förändring i antalet sysselsatta inom it-, telekom- och läkemedelsbranscherna, 2001–2011

    Procent It Telekom Life science

    Sverige –30 –50 –42

    Irland +25 +60 +35

    Finland +30 –30 –18

    Schweiz +13 –11 +36

    **Tabell 2: **

    Medicinsk utrustning går bäst

    Procentuell förändring i antalet sysselsatta inom life science fördelat på olika branscher, 2001–2011

    Bio- Medicinsk Läke- Life

    Procent teknik utrustning medel science

    Sverige      –63 +12 –70 –42

    Irland      – +27 +43 +35

    Finland      –52 –26 –12 –18

    Schweiz +122 +41 +29 +36

    **Fotnot: **Vi har valt att presentera den procentuella utvecklingen vilket kan påverkas av branschens storlek i respektive land 2001. I de flesta länder är dock storleken ungefär densamma. I Irlands fall var dock antalet anställda i bioteknikbranschen obefintligt 2001 och även om en ökning skett väljer vi att inte inkludera den branschen för Irland. Källa: www.clusterobservatory.eu

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X