Annons
X
Annons
X

”Sverige måste inse värdet av yrkesutbildningar”

Uppfattningen att det finns en värde­skillnad mellan teoretiskt inriktad utbildning och yrkesutbildning är ­förlegad. Svenska skolan måste ändra attityd, skriver Johan Aspelin.

Foto: Jack Mikrut/TT

DEBATT | YRKESUTBILDNING

Att höja utbildningsnivån har varit ett mantra från politikerna de senaste decennierna. Strävan från både utbildningssektorn och samhället runt omkring har varit att allt fler ska gå teoretiska utbildningar. Högskolan har byggts ut kraftigt och antalet studenter har flerdubblats, liksom variationen av teoretiska inriktningar.

Den här utvecklingen har från politiskt håll setts som enbart positiv. Oro för sänkt kvalitet, högskolor som snabbt trycker igenom studenter och stora svårigheter för många att efter utbildningen få jobb inom området de utbildats för, har viftats bort som små bekymmer på vägen mot framtiden som kunskapsnation. Ju högre andel av en årskull som studerar på högskola eller universitet desto bättre. Från alla håll har de studieförberedande gymnasieprogrammen uppmuntrats.

Den andra sidan av myntet blir att yrkesprogrammen inte betraktas lika positivt. Yrkesprogrammen leder mer sällan till högskolestudier. I stället tänker de eleverna söka jobb, vilket riskerar att försämra arbetslöshetsstatistiken. Bäst vore ju om 100 procent av varje årskull läser på högskolan.
Eller kanske inte …

Annons
X

I dag har vi en situation där yrkesprogrammen i gymnasieskolan och andra yrkesutbildningar tryckts tillbaka under väldigt lång tid. Dessa program betraktas inte som likvärdiga, utan som andra­handsalternativ för eleverna – ifall den teoretiska banan inte är möjlig. Yrkesutbildning har blivit, för att uttrycka det hårt, ett tecken på misslyckande. Och då inte bara för eleven själv, utan även för skolan, för kommunen och för Sverige.

Det håller inte att lärare och studie­vägledare presenterar yrkesutbildningar som ­andra klassens utbildningar.

När denna inställning får råda säger det sig självt att allt färre elever söker till yrkesutbildningarna. Konsekvensen ser vi i dag i form av mängder av tomma platser på yrkesutbildningarna. Detta samtidigt som företagen skriker efter folk. Någon ljusning syns inte, utan tvärtom tvingas flera utbildningsanordnare stänga. De hittar inga yrkeslärare och de lyckas inte locka elever. Det är en gigantisk miss-matchning.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det handlar inte heller om framtida lön, vilket är vad många föräldrar oroar sig för när deras 15-åring ska söka gymnasieprogram. En golvläggare, för att ta ett närliggande exempel, kan tjäna 30 000 kronor i månaden direkt efter avslutad utbildning, ofta ännu mer. Möjligheterna att starta egen firma i golvbranschen är också väldigt goda. Då blir en framåt yrkeskunnig person plötsligt företagsledare och det har vi knappast för många av i Sverige. En person som startat med en praktisk yrkesutbildning kan då ha liknande jobb som en akademiskt utbildad företagsekonom som hamnat på en vd-stol. Att hävda att den enes kompetens är högre än den andres är löjligt. De har båda kunskaper på samma nivå.

    Uppfattningen att det finns en värdeskillnad mellan teoretiskt inriktad utbildning och yrkes­utbildning är förlegad. Vårt tänkesätt kring detta bottnar antagligen i förra seklets omfattande klassresa, där teoretiskt begåvade barn för första gången fick chansen att läsa vidare. Den akademiska utbildningen var då alltid en vinstlott för individen. Så är inte fallet i dag. Tvärtom är en bra yrkesutbildning en både säkrare och tryggare grund för en ung person att bygga sin framtid på. Yrkesutbildningarna behövs därför för både de ungas och hela sam­hällets skull. Utbildningarna måste finnas kvar och kunna fylla sina platser med elever.

    Regeringen har på senare tid insett att det finns allvarliga problem på det här området. En utredning presenterades förra våren som bland annat föreslår att det inrättas så kallade branschskolor. Där har vi svarat och förklarat oss villiga att driva en sådan. Tyvärr kommer det aldrig att räcka med ett antal branschskolor när behoven är så stora som de är i dag.

    Ska Sverige ha framgångsrika företag och yrkessektorer där viktig kompetens lärs ut måste de praktiska kunskaperna uppvärderas. Det handlar om en attitydförändring och där har skolan allra störst betydelse. Det håller inte att lärare och studie­vägledare presenterar yrkesutbildningar som ­andra klassens utbildningar. Praktiska kunskaper är minst lika viktiga som teoretiska.

    Vi har alldeles för många arbetslösa akademiker i Sverige. Det är dags för svenska skolan att börja se värdet i yrkesutbildningar. Om inte annat så för elevernas skull.

    Johan Aspelin

    vd Golvbranschen

    Johan Aspelin. Foto: Privat
    Annons
    Foto: Jack Mikrut/TT Bild 1 av 2

    Johan Aspelin.

    Foto: Privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X