X
Annons
X

”Sverige kan lära sig av Israels erfarenheter”

Kommer Stefan Löfven att placera terrorattacken i Stockholm inom ramen för vad som i amerikanska medier kallas för de tre magiska orden: "radikal islamistisk terrorism"? Den frågan ställer sig Anders Persson, statsvetare vid Lunds universitet.

Den moderna terrorismforskningen talar om fyra, möjligen fem vågor av terrorism: den anarkistiska under 1800-talet till en bit in på 1900-talet, den nationalistiska vågen efter andra världskriget, vänstervågen på 1970-talet, den religiösa vågen efter 1979 och en möjlig, pågående högervåg från 1990-talet och framåt. Den religiösa vågen är den mest dominanta idag och förknippas i huvudsak med islamistisk terrorism, även om det under de sista årtiondena såklart begåtts terrordåd eller andra våldsamheter i samband med den politiska användningen av kristendomen, judendomen, hinduismen och buddismen. Men det finns ingen anledning att hymla om var problemen är som störst.

Forskning från Israel visar att år 2015 utfördes 450 av sammanlagt 452 självmordsattacker runt om i världen av militanta islamister. De resterande två utfördes av PKK och en obskyr vänstergrupp i Turkiet. 2016 var det ett liknande mönster, med undantag av ett mer aktivt PKK. Detta innebär, med rätta skulle nog de flesta hävda, att stora delar av terrorismforskningen, inklusive forskningen om radikalisering, fokuserar på islamistisk terrorism. Samtidigt finns det en klar risk med ett alltför starkt fokus på islamistisk terrorism, vilket kan leda till att andra hot inte uppmärksammas. Detta blev till exempel tydligt i och med Breiviks terrordåd i Norge, där myndigheterna fullständigt överraskades av attentatet.

Polisen i Stockholm efter attentatet i fredags.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 3

Statsminister Stefan Löfven (S) hälsar på räddningspersonal vid Stadshuset under minnesstunden på måndagen.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 2 av 3

Anders Persson

Foto: Pressbild Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X