Annons

Sverige inte sist – men Finland var långt före

År 1921 blev den socialdemokratiska sömmerskan Agda Östlund en av de fem första  kvinnorna i riksdagen. Östlund satt i riksdagen till 1940.
År 1921 blev den socialdemokratiska sömmerskan Agda Östlund en av de fem första kvinnorna i riksdagen. Östlund satt i riksdagen till 1940. Foto: TT

Finland var först i Europa – och av de nordiska grannländerna var Sverige sist med att införa kvinnlig rösträtt 1919. Men i Liechtenstein dröjde det ända till 1984 innan kvinnor fick rösta.

Under strecket
Publicerad

I år är det exakt ett sekel sedan kvinnor för första gången röstade i svenska riksdagsval. Detta jubileum för demokratins genombrott lär inte undgå någon, men det sätter också fingret på en öm punkt – var det inte så att Sverige var en senkomling? Hade inte andra länder redan genomfört reformen långt före oss, trots att vi gärna brukar yvas över vår strävan efter jämställdhet?

För att besvara frågan måste vi skilja mellan två saker: å ena sidan kvinnligt deltagande i det politiska livet som sådant, å andra sidan kvinnligt deltagande i demokratiskt beslutsfattande. Det senare är, historiskt sett, ett strikt modernt fenomen. Det normala i äldre tid var att varken män eller kvinnor hade rösträtt, annat än möjligen (för männens del) i små bonderepubliker. Före 1900-talet var den absoluta majoriteten av alla människor tämligen maktlösa, och dessutom alldeles för fattiga för att ha tid att orka ägna sig åt politik.

Annons
Annons
Annons