Annons
X
Annons
X

Sverige har inte råd med skattestrul

Företagande, jobb och välfärd blir lidande när skattesatserna är för höga. Att höja skattenivåerna innebär stor risk för lägre tillväxt och minskade resurser till bland annat den offentligt finansierade välfärden. Det skriver Urban Bäckström och Krister Andersson, Svenskt Näringsliv.

Finansminister Anders Borg presenterade på torsdagen en ny prognos för svensk ekonomi och de offentliga finanserna.
Finansminister Anders Borg presenterade på torsdagen en ny prognos för svensk ekonomi och de offentliga finanserna. Foto: BERTIL ENEVÅG ERICSON / TT

BRÄNNPUNKT | SKATTERNA

Det är förvånande att de två största partierna nu avsäger sig möjligheten att upprepa den positiva utveckling som Sverige haft under 2000-talet.
Urban Bäckström och Krister Andersson

I går meddeladefinansminister Anders Borg en rad skattehöjningar. Såväl regeringspartierna som de rödgröna hade redan tidigare lovat att inte sänka skatterna. Båda blocken talar om skattehöjningar. Avsikten är troligen att medborgarna inte ska känna oro över den framtida välfärden. Men risken är att människor invaggas i en falsk trygghet.

Ingen kan förutse hur efterfrågan blir i ekonomin eller hur den internationella konkurrensen utvecklas. Därför är det synnerligen oklokt att avhända sig finanspolitikens viktigaste instrument för att främja företagande, jobb och välfärd.

Annons
X

Högre skattesatser leder inte nödvändigtvis till högre skatteintäkter. Mycket talar för att det rentav kan vara tvärtom. Företagande, jobb och välfärd blir lidande när skattesatserna är för höga.

**Sedan år 2000 **har skattesatser sänkts och flera skadliga skatter har avskaffats. Tack vare ökad tillväxt har skatterna som andel av ekonomin samtidigt minskat. Skatteinbetalningarna per individ i arbetsför ålder har stigit med 10 procent, korrigerat för inflation, och uppgår nu till över 270 000 kronor per person.

Därför är det förvånande att de två största partierna nu avsäger sig möjligheten att upprepa den positiva utveckling som Sverige haft under 2000-talet.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De svenska statsfinanserna är starka. Resurserna för vård, skola och omsorg har aldrig varit så stora som i dag, rensat för inflation och antal människor.

    Samtidigt anser många att kvaliteten på offentligfinansierade tjänster borde vara ännu bättre. Men lösningen på kvalitetsbrister är sällan att ösa mer pengar på en verksamhet. OECD konstaterade häromdagen att den svenska skolans problem inte beror på bristande resurser.

    **Visst kan det **finnas fall där det behövs ökade resurser för att förbättra kvaliteten. Det är fullt möjligt att fortsätta öka resurserna till skolan och andra verksamheter – om vi fortsätter att förbättra skattesystemet.

    Skatteintäkter ärnödvändiga för att finansiera offentliga åtaganden, men varje regering måste vara varsam med hur stor del av medborgarnas pengar den gör anspråk på. All beskattning minskar människors ersättning för eget arbete och produktiva investeringar.

    Sverige har fortfarande ett av världens högsta skattetryck. Jämfört med industriländerna i OECD ligger Sverige nu tio procentenheter över snittet. Ett så högt skattetryck ställer särskilda krav på att skatterna tas ut på sätt som inte skadar ekonomin.

    **Ambitionen måste vara **att förbättra skattesystemet för att stärka ekonomin. Fokus bör vara på att skapa konkurrenskraftiga villkor för dem som skapar riktiga jobb: företagen. Hur ska de klara sig i kampen om kompetens och investeringskapital? Och hur ska Sverige möta de ökande globala utmaningarna?

    När vi träffar kolleger från Indien, Brasilien och andra snabbväxande ekonomier hör vi att beslutsfattarna där vill beskatta samma företagsvinster som vi beskattar i Sverige i dag. Om det sker kommer bolagen att vilja flytta produktion och verksamhet dit för att då få avdrag för sina kostnader. Förlorare blir Sverige genom fallande skatteintäkter och jobb som flyttar.

    **Det pågår en kamp **om talanger i hela världen. Med en marginalskatt på 67 procent (inkomstskatt och skattedelen av arbetsgivaravgifterna) är Sverige illa rustat för den kampen.

    Även på andra områden har vi skatter som försämrar vår konkurrenskraft. Sverige har exempelvis dubbelt så hög beskattning av avkastning på kapital som omvärlden. Det minskar avkastningen på svenskars investeringar och missgynnar svenskt ägande. Inte minst långsiktigt ägande beskattas mycket högt.

    Sveriges välstånd bygger på entreprenörskap och framgångsrika företag. Under ett par årtionden från 1970-talet och framåt utmanades företagsamheten av ett högt skattetryck och företagsfientliga skatter. Investeringskapital och många företagsamma människor lämnade Sverige eftersom villkoren var klart bättre i andra länder.

    **Sedan millennieskiftet **har Sverige fått allt bättre skattevillkor under både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Ekonomin har vuxit och skatteintäkterna har ökat.

    I stället för att utlova stopp för skattesänkningar borde politiker fundera över hur de kan skapa bättre förutsättningar för företagsamma människor och företag.

    Att låsa skattenivåerna, eller rentav höja dem, innebär inte att vi håller skatteintäkterna på dagens nivå. Tvärtom: Risken är stor att vi får lägre tillväxt och minskade resurser till bland annat den offentligt finansierade välfärden. Sverige har inte råd med sådant skattestrul.

    URBAN BÄCKSTRÖM

    vd, Svenskt Näringsliv

    KRISTER ANDERSSON

    skattechef, Svenskt Näringsliv

    Annons
    Annons
    X

    Finansminister Anders Borg presenterade på torsdagen en ny prognos för svensk ekonomi och de offentliga finanserna.

    Foto: BERTIL ENEVÅG ERICSON / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X