Annons

”Sverige har inte fått till en stark signal”

De norska och svenska regeringarnas skilda sätt att hantera pandemin har haft stor betydelse, menar debattörerna. På bild Norges statsminister Erna Solberg vid en presskonferens på OUS Rikshospitalet den 12 maj.
De norska och svenska regeringarnas skilda sätt att hantera pandemin har haft stor betydelse, menar debattörerna. På bild Norges statsminister Erna Solberg vid en presskonferens på OUS Rikshospitalet den 12 maj. Foto: Ørn E. Borgen/TT

Vi har rimligen facit redan i dag gällande Sveriges och Norges pandemibekämpning. En blick på situationen över tid indikerar att den stora skillnaden är åtgärderna i början av mars, skriver professorerna Dag S Thelle och Gunnar Steineck.

Under strecket
Publicerad

Norge genomförde ett stort antal restriktioner under en enda dag, den 12 mars. Skolor och de flesta andra inrättningar stängdes. Alla uppmanades att arbeta hemifrån. Evenemang med flera personer förbjöds. Resor inom Norge förbjöds. Inresande blev ålagda 14 dagars karantän. Kliniskt aktiva läkare förbjöds att resa utomlands. Beslutet togs av regeringen, och tonaliteten var mycket allvarlig då de många åtgärderna skulle motiveras. Landet utsattes för en chock. Detaljer och tidpunkter skiljer sig åt, men i Sverige var åtgärderna likartade. Den stora skillnaden var att åtgärderna infördes efterhand i Sverige under flera veckor och utan en allvarlig tonalitet från regeringen. Den svenska regeringens femte punkt i pandemibekämpning var i stället ”dämpa oro”. Vi menar att det plötsliga införandet av många restriktioner under kort tid innebar att flertalet norska medborgare fick en snabbkurs i pandemibekämpning. Kritik har riktats mot skolstängningen i Norge. Men, skolstängningen kanske bidrog till den starka signalen. Bidrog till insikten om att social distansering var nödvändig och gav effekt den vägen.

I Sverige har dessutom signalen i början av mars försvagats av en nedlåtande attityd till forskare. Anders Tegnell säger i DN den 11 mars, apropå önskan från kritiker att Sverige skall byta från en bromsa smitta-linje (engelska: mitigation) till en hindra smitta-linje (engelska: supression). ”Nej, en del av dem känner jag och vet varför de säger som de gör, och det finns ju många anledningar till att man säger som man gör. Man är forskare och behöver mer forskningspengar, ja, allmänt så där.” I Norge har vi inte sett motsvarande nedlåtande attityd.

Annons
Annons
Annons