Annons
X
Annons
X

Sverige fortsätter slå ut sin egen natur

Det pågår i stort sett överallt en slakt av naturen, djurens och växternas livsmiljöer. Sverige fortsätter att slå ut sin egen natur, tvärt emot de olika avtal om att skydda naturen som svenska politiker undertecknat i FN och i EU, skriver Stig-Olof Holm, Föreningen skydda skogen.

Foto: JOHAN GUNSÉUS/TT

BRÄNNPUNKT | NATURVÅRD

Det är enligt terrängkörnings- lagen förbjudet att med en fyrhjuling ens orsaka små skador på markens växttäcke. Samtidigt tillåts skogsbolagen att fullständigt massakrera de svenska skogarna.
Stig-Olof Holm

Vi behöver naturen för vår försörjning, mat, biobränsle, för naturupplevelser. Med ökande miljöförstörelse minskar dessa möjligheter. Det finns två huvudsakliga typer av miljöförstörelse, en mindre allvarlig där naturen kan läka skadorna efter en tid. Detta gäller till exempel vissa utsläpp av föroreningar. Sedan finns det en allvarligare typ som inte går att läka, den är irreversibel. Det gäller bland annat utrotandet av arter, utslagningen av den biologiska mångfalden. Den största orsaken till detta på global nivå är omvandlingen av arternas livsmiljöer, deras så kallade habitat. Den omvandlingen sker främst genom areella näringar som jord och skogsbruk.

I Sverige utgör skogsbruket, på det sätt det nu vanligtvis bedrivs, det största direkta hotet mot naturen och dess olika arter. Merparten av de hotade arterna finns nämligen i de svenska skogsekosystemen, cirka 2000 av totalt cirka 4000 hotade arter.

Annons
X

**Det pågår i stort sett **överallt en slakt av naturen, djurens och växternas livsmiljöer. I Sydostasien bränns skogar ner och i dess ställe planteras oljepalmer. Stora delar av Östersjöns botten är periodvis syrefri, den har dött som en effekt av övergödningen av havet. I delar av Norrbotten och Västerbotten har skogsbolagen hunnit fram till slutfasen i förstörelsen av skogarna. Där tjäderspelen fanns bara för några år sedan breder kahyggena ut sig mot horisonten, där har även själva marken, stenbumlingar, stubbar välts över ända av de våldsamma markberedningsmaskinerna .

Denna massaker på naturen är allt jämt tillåten i ett land som Sverige, ett land där FN:s första miljökonferens hölls redan år 1972.  Det är enligt terrängkörningslagen förbjudet att med en fyrhjuling ens orsaka små skador på markens växttäcke, samtidigt tillåts skogsbolagen att fullständigt massakrera de svenska skogarna, orsaka miljöskador för århundraden in i framtiden! Man vet inte om man ska skratta eller gråta åt eländet. Om man nöjde sig med att enbart kalhugga kunde kanske en skog komma åter inom låt säga 200 år, men nu sätts dessutom plantor från växthus i rader på hyggena, medan i stort sett alla naturligt etablerade träd röjs bort. Det innebär att det kan ta mycket längre innan en vanlig skog kan återetableras, för först måste ju plantagerna kalavverkas så att ett nytt hygge kan skapas, där vanlig blandskog sedan kan återetableras.

Var ska under dessa hundratals år arter som lavskrika, göktyta, rosenticka, slaguggla, tretåig hackspett med flera kunna överleva, i de få procent av naturen som tillåts bli reservat? Detta är knappas möjligt. Sverige fortsätter att slå ut sin egen natur, tvärt emot de olika avtal om att skydda naturen som svenska politiker undertecknat i FN och i EU.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    **Det skulle vara enkelt, **samt sannolikt även kostnadseffektivt, att bruka skogen på ett sätt som samtidigt kunde bevara skogarnas växter och djur, ge bra ekonomi, vidare även en mängd andra ekologiska tjänster som jakt, bioenergi, renskötsel, turism, friluftsliv. Det handlar om att enbart punktunderröja innan avverkning, avverka skog uppdelat i mindre områden, återbeskoga främst genom naturlig föryngring och enbart vid behov kompletteringsplantera, samt ungskogsröja för att få blandskog, inte barrträdsmonokulturer, och så vidare. Ett exempel i mängden är att för att undvika fortsatt minskning av talltita krävs bevarande av områden med intakt buskskikt, då måste underröjningen anpassas.

    När man tar upp dessa förslag med ledningen inom de olika skogsbolagen, skogsförmän, maskinentreprenörer, personal vid skogsstyrelsen, virkesinköpare, etc. får man intrycket av att de är okunniga om vad de ställer till med. En anledning till detta kan vara att de lärt sig att det så kallade ”landskapsanpassade skogsbruket”, där skydd av skog koncentrerats till vissa områden, skulle kunna klara miljön. Det är en grov förenkling av en modell som baseras på Robert MacArthur och Edward Wilsons studier på öar ute i hav och sjöar under 1960-talet.

    Jerry Franklin, som under 1980- talet först introducerade det landskapsanpassade skogsbruket i västra USA, varnade redan då för förenklingen när teorin överförs till skogsmarker, att det inte räckte att enbart spara vissa områden. Han menade att man även måste anpassa skogsskötselmetoderna överallt där skog avverkas för att klara mångfalden. Vem är ansvarig för att informationen från forskarna om hur man i ska underröja, avverka, återbeskoga, etc. för att klara miljön och andra ekologiska tjänster inte kommit fram till praktikerna där ute i ”verkligheten”? Det handlar ju faktiskt om brott mot miljöbalkens artskyddsförordning. Förhoppningsvis kan felen rättas till.

    De böcker och rapporter som ges ut från Skogsstyrelsen om skogsskötsel bör uppdateras så att det som framkommit inom forskningen de senaste åren tas med. Ett annat viktigt incitament är ekonomin. I USA och Kanada har man sedan länge infört ett system som ger skogsägaren betalt för andra ekologiska tjänster än produktion av barrträdsvirke. Stora summor utbetalas för skydd av äldre skog och för skogsbruk som bevarar biologisk mångfald och som innebär inlagring av kol så att klimatförändringar motverkas.

    Ett liknade system bör införas även i Sverige. Tidigare kunde skogsägare få vissa bidrag för olika skogsbruksåtgärder men som då handlade om hård exploatering av naturen, till exempel avverkning av glesa naturskogar. Det systemet kunde kanske stå som mall för ett nytt system, men nu för betalning av skogsskötsel som ger flera olika ekologiska tjänster.

    STIG-OLOF HOLM

    Föreningen skydda skogen

    Annons
    Annons
    X
    Foto: JOHAN GUNSÉUS/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X