Annons

Sverige förebild när tyskarna ser sig om efter jämställdhet

Under strecket
Publicerad

noterat | Berlin ”Professor Agneta Stark.” Så introducerade Carl Tham en av talarna vid konferensen ”Countdown zur Chancengleichheit”, en dagslång tysk-svensk dialog om jämställdhet och om könsroller i förändring. ”Professorin!” protesterade en kvinna i publiken. Den svenske ambassadören förklarade att man i Sverige inte gör en sådan skillnad. Då fick han applåder av de mer än trehundra konferensdeltagarna. Visst hade evenemanget karaktär av svensk propagandaseans och följs på Svenska ambassaden upp av fotoutställningen ”Geliebtes Kind” med Ulla Lembergs älskliga fotografier av hur nöjda svenska män är pappalediga. Ändå var den svenska självgodheten inte pinsam under själva konferensen. Inte minst Agneta Stark, som föredömligt nog talade tyska, svarade för att det blev sprätt på diskussionen. ”Pengarna eller livet!” Som rånaren säger. Så sammanfattade hon från ett ekonomiskt perspektiv könsförhållandena i Sverige, där kvinnorna lever längre medan männen tjänar mer pengar men sliter ut sig och dör i förtid. Margareta Winberg, vår vice statsminister, agerade som representant för vad hon kallade ”en feministisk regering”. Hon var på energiskt humör. Föredraget hölls på engelska, dessutom på en engelska som vid ett tillfälle spelade henne ett fult spratt. Det var när hon sa sig drömma om ett framtida jämlikt samhälle där flickor uppmuntras till att ”kick balls”, detta i en för övrigt civiliserad uppräkning av vilka friheter som skulle tillkomma kvinnor i ett kommande svenskt utopia. Den tyska familjeministern Renate Schmidt var flödande vältalig och fick rungande applåder då hon efterlyste en ”mentalitetsförändring” i det tyska samhället. De som applåderade hade kanske glömt vad sociologiprofessorn Uta Meier från Giessen hade sagt i sitt föredrag ett par timmar dessförinnan, nämligen att det inte räcker med propaganda utan att man också måste ändra på den tyska lagstiftningen. I Tyskland tar 2 procent av männen ut någon form av föräldraledighet. 87 procent av skolbarnen går hem och äter sin lunch hos en Mutti eller en Oma. Inte minst den tyska skattelagstiftningen är en hämsko för alla strävanden efter jämlikhet. Den verkar vara gjord för att få kvinnorna att stanna hemma vid spisen. Beträffande familjepolitik och könsdemokrati är Tyskland ett u-land, efterblivet inte bara i förhållande till Sverige utan till de flesta andra länder inom EU. Mot rasism har Tyskland en stenhård lagstiftning, men 30-talets kvinnosyn har ännu inte städats ut. Ge liv eller jobba? Det tycks vara det val som tyska kvinnor står inför. Barnlösheten bland de kvinnor som gör akademisk yrkeskarriär har under de senaste tio åren ökat från 30 till 41 procent. Det är tragiska siffror.

TOMMY OLOFSSON

Annons
Annons
Annons