Annons

”Sverige drömland för ekonomisk brottslighet”

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman & TT

Regeringen är fullt medveten om att effekten av den avskaffade revisionsplikten för småbolag blir att man kan fuska utan att bli upptäckt. Många av problemen som reformen fört med sig skulle dock kunna få en enkel lösning, skriver Helena Adrian, auktoriserad revisor.

Under strecket
Publicerad

Helena Adrian.

Foto: Pressbild

Riksrevisionen avlämnade i december 2017 sin rapport ”Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag – en reform som kostar mer än den smakar”. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen bör verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs. I en skrivelse yttrade sig regeringen den 29 mars i år över Riksrevisionens rapport: ”Iakttagelserna utgör enligt regeringens mening dock inte tillräckliga skäl för att i nuläget verka för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag”. På grund av okunskap eller ointresse har Regeringen sanktionerat fortsatt ekonomisk brottslighet till en kostnad motsvarande cirka 14 000 höftledsoperationer, nästan ett års samtliga operationer.

Okunnigheten om vad revision egentligen är medförde att regeringen vid slopandet av revisionsplikten för små bolag inte bara tog bort revisionen av de finansiella rapporterna, det vill säga det som det fjärde bolagsrättsliga EU-direktivet medgett, utan också den ”hållbarhetsgranskning” som funnits i svenska aktiebolag sedan lång tid tillbaka. Med revisionsplikten försvann också skyldigheten för revisorn att anmäla ekobrott och regeringen öppnade för en ökad ekonomisk brottslighet i aktiebolag.

Annons
Annons
Annons