”Sverige borde inte satsa på Pisa-toppen”

Det är inte med betyg som svenska elever kommer att bli bättre. För mycket betygsfokus är tvärt om negativt för barns inlärning, anser den brittiska skolutvecklaren James Nottingham som inte tycker att Sverige bör sträva mot Pisa-toppen.

Läs mer om Skolresan Sverige
James Nottingham, skolutvecklare.
James Nottingham, skolutvecklare. Foto: LARS PEHRSON

Sverige är ofta riktigt bra i vinter-OS, men inte lika starka i sommar-OS. Det är inte så konstigt. Det handlar om våra prioriteringar. Det är en omöjlighet att vara bäst på allt.

Precis så är det med skolan.

Jämförelsen kommer från den brittiska skolutvecklaren James Nottingham. Han har en bakgrund som lärare och rektor och har skrivit flera böcker om inlärning. Det senaste decenniet har han arbetat med att utveckla skolor i Skandinavien.

Det han pratar om är Pisarapporten, den internationella kunskapsjämförelse vars resultat skakade Sverige och som har präglat den svenska skoldebatten sedan det damp ner för snart ett år sedan.

Varför denna hysteri? frågar sig James Nottingham.

– Var försiktig med vad du önskar dig, säger han angående debatten och utbildningsminister Jan Björklunds (FP) uttalade mål att sätta Sverige i Pisatoppen.

För det handlar just om prioriteringar, menar han. Med 14 timmars matte i veckan på schemat skulle de svenska elevernas mattekunskaper tveklöst öka markant. Med helg- och kvällsundervisning likaså. Men vad skulle hända med kunskaperna i svenska? Språk? Bild? Det handlar om balans, menar James Nottingham.

**– Pisa mäter vissa **saker, inte allt, slår han fast.

Istället så poängterar han att många representanter för de länder som gör bra ifrån sig i Pisa; Korea, Singapore, Finland, faktiskt tittar på Sverige. Den svenska befolkningen är välutbildad, levnadsstandarden hög, vi hamnar högt i diverse välmående- och lyckoindex - och ändå hör vi till toppen när det handlar om innovationer.

– De avundas hur ni skapar kreativitet och innovationer, hur ni får eleverna i skolan att tänka "out of the box". Deras barn har drillats i att följa regler och inte säga emot.

**– Jag skulle inte vilja **att mina barn var delaktiga i ett skolsystem som är i Pisatoppen. Det innebär att du följer regler, arbetar timme efter timme, många fler timmar än jag tycker att ett barn ska göra.

Men Finland, vårt grannland som ligger i Pisatoppen, har varken mer undervisningstid eller matte än Sverige?

– Ja, ni ligger geografiskt nära. Men kulturellt är ni väldigt olika. Barn i Finland gör som de är tillsagda, säger inte emot läraren, anpassar sig - svenska barn är friare. I Sverige kan man ha en vettig diskussion med ett barn.

Strunta i toppen, tycker James Nottingham. Jämför Sverige med Sverige. Och att svenska elever presterar så mycket sämre än tidigare år, ja det är en varningssignal. För det finns en del att förbättra i det svenska skolsystemet, menar han.

Tittar man på den del i Pisa som mäter motivation, är det ett mycket större gap mellan de duktigaste och de minst duktigaste eleverna i Sverige, än i till exempel Norge och Danmark, konstaterar James Nottingham. Kring orsaken har han bara teorier.

– Det kan ha att göra med att man ger otillräckligt stöd till de elever som ligger i botten. Det kan ha att göra med att man inte upptäcker problemen. Det kan ha att göra med att fokus på betyg har ökat.

Men åt den svenska betygsdebatten skakar James Nottingham på huvudet. Att fler - eller tidigare - betyg skulle göra elever bättre är nonsens, menar han. Problemet är inte betyg i sig, utan hur de används: för att rangordna eleverna.

Resonemanget lyder: De elever som hamnar i botten - som i stort sett alltid är samma elever - tänker: varför ska jag anstränga mig mer, jag blir ändå aldrig bäst. Och de elever som hamnar i toppen, som också alltid är samma, tänker: då behöver jag inte anstränga mig mer.

Istället är det varje elevs utveckling som ska mätas, anser James Nottingham.

**Ett diagnostiskt test **kan användas för att hitta elevens nivå. Sedan sätts mål och utvecklingen mäts, utifrån den nivån. Målen ska vara höga - men individuella. Eleven tävlar med sig själv, inte med klassen.

Visst kan man också ha betyg för att göra uttagningar till gymnasium och högskola.

– Det handlar ju inte om att du antingen jobbar med att mäta förbättringen, eller att få ett högre betyg. Det är länken däremellan det handlar om.

Vänsterflum, mumlar vissa när James Nottingham drar sina teorier. Men han betonar att det inte handlar om att alla ska vara lika, det handlar om att utnyttja alla elevers fulla potential.

– Om vissa barn får väldigt höga betyg hela tiden är risken stor, det finns mycket forskning som tyder på det, att de tänker "jag behöver inte försöka". Men säger vi att fokus är på förbättring, då förändras hela bilden. Jag säger inte att alla kan vara bäst, men att alla kan förbättra sig.

Pisarapportens efterspel | SvD svd.se Pisakatastrofen kan bli skolans räddning | SvD svd.se Så hjälper du dina barn att lyckas i skolan | SvD svd.se

Läs även

James Nottingham, skolutvecklare.

Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X