Annons
X
Annons
X

”Sverige bör snarast införa skatt på socker”

Svenskarnas konsumtion av läsk har fyrdubblats på 50 år. Det stora sockerintaget leder till sjukdomar som belastar sjukvården med mångmiljardkostnader årligen. Gör som med tobak och alkohol – inför en skatt och förbättra folkhälsan, skriver ett antal forskare och tandvårdschefer.

Foto: Claudio Bresciani/TT

DEBATT | LIVSMEDEL

På 60- och 70-talen var det högtidsstund på lördagskvällen när barnen fick dela en läsk, eller kanske till och med fick en egen. På den tiden rörde det sig heller inte om några tvålitersflaskor. Nej, 33 centiliter räckte. I genomsnitt drack en svensk 25 liter läsk om året då.

I dag har festkänslan kring läsken försvunnit i takt med att priset sjunkit. Det dricks läsk veckans alla dagar och det är få om några 33 centiliters flaskor som hamnar på matbordet eller vid sidan om datorn. Det är betydligt större flaskor som används. Konsumtionen har i genomsnitt fyrdubblats på drygt 50 år. Nu dricker svensken i snitt 100 liter per år, men det finns tonåringar som dricker upp till 25 liter läsk i veckan. Om en tvålitersflaska innehåller socker motsvarande 60 sockerbitar, handlar det i så fall om nästan 900 sockerbitar i veckan eller 40 000 på ett år, eller om man så vill 120 kilo socker. Utöver socker i läsk och godis visar en amerikansk studie att olika sockerarter tillsätts i cirka 70 procent av all processad mat och dryck.

Socker är beroendeframkallande och detta vet bland annat godis- och läskfabrikanter. Därför satsar de till exempel på att få oss konsumenter att köpa lösgodis, och läsk i 1,5- eller 2-litersflaskor. Coca-Colas dåvarande vd, Catharina Stackelberg, var tydlig vid en intervju 2002 med att ambitionen var att svenskar inte bara skulle välja deras dryck till lunch och kvällsmat, utan också till frukost. Försäljningen skulle fördubblas.

Annons
X

I delar av världen diskuteras nu intensivt hur man kan förbättra hälsan genom ändrade kostvanor, speciellt minskad sockerkonsumtion och konsumtion av artificiella sötningsmedel, då de senare bidrar till ett sockersug och kan vara skadliga för kroppen.

Världshälsoorganisationen WHO publicerade 2015 nya fakta och rekommendationer om hur kost och speciellt socker är relaterat till hälsa. Med stöd av decenniers forskningsstudier anser WHO att det finns starka samband särskilt mellan sockrad kost och utveckling av ohälsa över tid och kroniska sjukdomar som karies, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Diabetes typ 2, som står för majoriteten av all diabetes, utvecklas av för stort sockerintag, fetma och brist på motion. Därför rekommenderar WHO starkt att högst 10 procent (faktiskt hela 10–12 teskedar per dag) och helst inte mer än 5 procent av det dagliga energiintaget ska komma från socker.

Förutom det lidande dessa kroniska sjukdomar medför, innebär det också stora påfrestningar på hälso- och sjukvårdsverksamheten. Fetman kostar i Sverige åtskilliga miljarder per år i direkta och indirekta sjukvårdskostnader. De direkta sjukvårdskostnaderna för diabetes typ 2 är 7–8 miljarder per år. Antalet överviktiga har tredubblats de senaste 15 åren och förskolebarnens tandhälsa tenderar nu att försämras.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Tydliga forskningsresultat visar att överkonsumtion av socker är ojämnt fördelad i befolkningen. Konsumtionen är betydligt högre i lägre socialklasser, lägre inkomstgrupper, och grupper med lägre utbildningsnivå. Olika förklaringar kan bidra till detta faktum, såsom sämre kunskap, sämre tillgång till goda miljöer och färre bra livsmedelsbutiker.

    Inom hälso- och sjukvården och tandvården arbetar vi preventivt och hälsofrämjande med att förändra kostvanor genom att ge barn och vuxna kunskap att välja en balanserad diet, där en begränsad sockerkonsumtion är en viktig del. Inom tandvården har vi sedan lång tid visat vikten av att förebygga karies med fluor, men också värdet av minskad sockerkonsumtion. Detta räcker dock inte. Därför kan insatser på samhällsnivå som beskattning vara ett viktigt styrmedel för ändrade konsumtionsmönster. Andra insatser kan vara att minska tillgängligheten av godis och sötade drycker i skolor, att minska marknadsföring av läskedrycker till barn och mindre mängd tillsatt socker i livsmedel.

    Det finns naturligtvis ett stort och mäktigt motstånd från delar av livsmedelsindustrin mot att minska sockerkonsumtionen genom att införa exempelvis en sockerskatt. Förutom en enorm marknadsföring försöker man genom lobbyverksamhet påverka allmänhet och politiker för att kunna fortsätta öka försäljningen av sockrade drycker och matvaror.

    Vi har skatter på alkohol och tobak här i landet av det enkla skälet att alltför mycket drickande och rökning försämrar folkhälsan. Både tobak och alkohol förkortar livslängden och leder till kostnader för samhället. Punktskatter är ett styrmedel för att minska det beteende som skadar människors hälsa och ökar samhällets kostnader. Det är måhända trubbigt men har över tid ändå framstått som ett verksamt medel för att styra konsumtion.

    I ett flertal länder har det införts eller beslutats om sockerskatt. Exempelvis har Mexiko, Norge, Polen, Sydafrika, England med flera länder nu förstått vikten av att införa en skatt på denna produkt. Sockerskatten i Mexiko har gett resultat i form av minskad konsumtion av läsk och det gäller för alla socioekonomiska grupper. Däremot infördes i Danmark en fett- och sockerskatt 2009, men som togs bort 2014. Tolkningen av detta tillbakadragande är att skatten inte var utformad på ett effektivt sätt. I Philadelphia, USA, har politiker nyligen beslutat om att beskatta sötade drycker, både med socker och med artificiell sötning.

    Det är dags att ta steget också i Sverige med en sockerskatt. Frågan är utredd sedan tidigare och betydelsen av en sockerskatt är välbelagd. Att ytterligare en utredning nu ska kunna komma fram till nya revolutionerande fakta är ytterst tveksamt. Sedan är det självfallet så att en skatt inte är enda åtgärden. Det behövs ett nationellt krafttag och en tydlig kommunikation kring riskerna med socker. Men den kanske tydligaste och skarpaste insatsen och signalen på kort sikt för att motverka ohälsa är att införa en sockerskatt snarast. Bara det faktum att läsk ibland är billigare än buteljerat vatten talar sitt tydliga språk.

    Och varför inte låta använda de skattemedel som inbringas till olika former av hälsofrämjande insatser? Det är hög tid att införa en sockerskatt i Sverige!

    Anders Nylander

    tandvårdschef, landstinget i Kalmar län

    Bent Petersen

    tandvårdschef i Västra Götaland och ordförande för Sveriges Folktandvårdsförening

    Magnus Hakeberg

    professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

    Ulla Wide Boman

    docent, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

    Björn Axtelius

    professor, Malmö högskola

    Annons
    Annons
    X
    Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X