Annons
X
Annons
X

Sverige bör satsa på ny kärnkraft

FRAMTIDENS ENERGI Sverige bör satsa på att delta i forskningen om den nya generationens kärnkraft som kan drivas med dagens kärnavfall. Det skriver professorer som ingår i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott.

Utbyggnaden av världens kärnkraft accelererar. Nästa generation kärnreaktorer kan drivas med dagens avfall och vara i drift inom några decennier. Utan tillräckliga satsningar på kärnkraftsforskningen nu riskerar världen att bygga in sig in dagens kärnkraftsteknik längre än nödvändigt. Sveriges regering och riksdag har ett ansvar att ge kärnkraftsforskningen resurser att fortsätta den utveckling vi startade på 1950-talet.

Det är av stor vikt att förstå hur avgörande den energiforskning som sker idag är för utveck
lingen på energi
området om 20 år. Sveriges idag helt unika ställning som världens främsta CO
2
-fria elsamhälle vilar till stor del på den forskning och utveckling som ägde rum i Sverige inom kärnkraftsområdet redan på 1950-talet.

Sedan år 2005 har Kungliga Vetenskapsakademien systematiskt kartlagt energisituationen i världen som tydligt visar på Sveriges stora försprång. Av vår totala energitillförsel idag generas endast 33 procent av olja, kol och gas jämfört med det globala genomsnittet på 80 procent. Studerar man enbart elproduktionen är skillnaderna ännu större, med en i det närmaste helt fossilfri svensk elproduktion, främst genom vatten- och kärnkraft som tillsammans svarar för 90 procent av all genererad el.

Annons
X

Enligt World Nuclear Association är 436 reaktorer just nu i drift i världen, 53 är under byggnad och inte mindre än 469 är på planeringsstadiet. Kärnkraftindustrin har med andra ord stora expansionsplaner och som exempel planerar Toshiba Westinghouse med över 10000 anställda en stor nyrekrytering.

Vid sidan av den ökande utbyggnaden av kärnkraften runt om i världen utvecklas en ny fjärde generations reaktorer med teknik som kan komma att revolutionera avfallsfrågan inom endast några decennier. För att inte bli akterseglade i utvecklingen bör Sverige, som redan är ett föredöme som kärnkraftsnation, kraftfullt satsa på att delta i den internationella forskningen om denna nya fjärde generations kärnkraft.

De nya reaktorerna är tänkta att utnyttja nära 100 procent av uranet från gruva jämfört med mindre än 1 procent i dagens reaktorer. Det innebär dessutom att avfallsmängderna minskar till en hundradel jämfört med dagens reaktorer och att de småavfallsmängderna bara kräver lagring i några hundra år. Av särskilt intresse är också att dessa nya reaktorer ska kunna utnyttja befintligt kärnavfall som bränsle, tillräckligt för flera hundra års drift.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den komplicerade frågan om slutförvaring av kärnbränsleavfall får en helt ny dimension. Dagens problem med anrikning av uran (Iran) och upparbetning av plutonium (Nordkorea) minskas radikalt med den nya tekniken. Intresset för den nya kärnkraftsgenerationen har nyligen uppmärksammats av Bill Gates som storsatsar för att snabba upp utvecklingen.

    En lovande metod att bearbeta existerande avfall för att användas som bränsle i de nya reaktorerna har uppfunnits i USA och vidareutvecklas nu bland annat i Sydkorea. Metoden baseras på smältelektrolytiska metoder påminnande om de som används inom metallurgisk industri vid raffinering av koppar och aluminium.

    Sveriges regering och riksdag har ett ansvar att fortsätta den forskning och utveckling inom kärnkraftsområdet som vi startade redan på 1950-talet och att återupprätta teknisk och vetenskaplig kompetens till gagn för fortsatt säker drift av dagens reaktorer samt en optimal hantering av avfallet. Därmed skulle Sverige också få en unik möjlighet att medverka till utveckling av framtidens nya effektiva kärnkraft, tänkt att vara fri från långlivat radioaktivt avfall, med
    inbyggda spärrar mot kärnvapen-
    spridning och som på allvar skulle
    kunna bidra till att bryta världens
    beroende av olja, kol och gas.

    Den 3 maj presenterar akademiens energiutskott sitt scenario för hur energimixen kan se ut år 2050, fördelat över förnybara energikällor, kärnkraft och fossila bränslen.

    SVEN KULLANDER

    professor em, högenergifysik

    GEORGIA DESTOUNI

    professor, hydrologi

    HARRY FRANK

    professor, innovationsteknik

    KARL FREDGA

    professor em, genetik

    BERTIL FREDHOLM

    professor, farmakologi

    KARL GRANDIN

    professor, vetenskapshistoria

    DICK HEDBERG

    fil dr, geovetenskaper

    RICHARD LUNDIN

    professor, rymdfysik

    Samtliga ingår i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X