Annons

”Sverige bör inte straffa hela det kubanska folket”

René Vázquez Díaz.
René Vázquez Díaz. Foto: Anders Wiklund/TT

EU ska snart rösta om att normalisera relationen med Kuba. Men ännu så länge är Sverige ett av få länder som inte röstat för. Att förvägra Kuba normala relationer med EU utgör ytterligare en kollektiv bestraffning mot ett helt folk, skriver författaren René Vázquez Díaz.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | KUBA

Folkrätten föreskriver att civilbefolkningen ska skyddas från de värsta effekterna av konflikter mellan nationerna. Under 2019 har USA steg för steg skärpt sin snart 60-åriga blockad av Kuba. Den är idag mer omfattande än de sanktioner som man upprättat mot länder som Iran och Nordkorea.

Man blockerar landet från tillgång till grundläggande och livsviktiga varor och riskerar därmed människors liv. På grund av USA:s handelsblockad har Kuba bland annat svårt att hitta läkemedelsföretag som vill sälja prostaglandinpreparat till landet. Det är ett läkemedel som används för behandling av barn med livshotande, medfödda hjärtfel. Omkring 60 000 kubanska diabetiker får gratis insulin, men kubanerna tvingas att skaffa insulin till överpris eftersom blockaden förbjuder tillverkare från tredje land att sälja till Kuba. Fartyg som angör en kubansk hamn får inte angöra amerikanska hamnar under sex månader. Det gör att många rederier vägrar att frakta varor till det råvarufattiga och importberoende Kuba av rädsla för amerikanska repressalier. USA straffar utlandsflaggade fartyg som transporterar olja till Kuba, vilket får ödesdigra konsekvenser för elförsörjningen och sjukvården. USA spårar kubanska handelstransaktioner i hela världen och straffar utländska banker som gör affärer med Kuba. Den schweiziska NGO:n Medicuba, som levererar mediciner för barn samt läkemedel mot hiv och cancer till Kuba tvingades ställa in sina leveranser eftersom deras bank, Postfinance, förbjöd alla överföringar till Kuba på grund av USA:s sanktioner.

Annons
Annons

Eftersom en stor del av alla internationella betalningar går via USA blir det omöjligt för många länder, företag och utländska medborgare att skicka pengar till Kuba. Det drabbar utlandskubaner och deras anhöriga på Kuba.

USA:s blockad är sedan 1996 kodifierad som lag av landets kongress. Den så kallade Helms-Burton-lagen är ett märkligt extraterritoriellt juridiskt missfoster utfärdat i USA, men ska gälla på Kuba och drabbar varje land, företag och individ som gör affärer med Kuba. Det uttryckliga syftet med lagen är att kväva den kubanska ekonomin och framkalla en folklig revolt som omkullkastar den nuvarande konstitutionella ordningen på ön. Slutmålet är att Kuba, efter en övergångsperiod, ska få en av USA godkänd regering.

Men enligt Helms-Burton lagen blir det inte kubanerna själva som ska bevaka övergången till ett kapitalistiskt system eller bestämma när Kuba har fått en lämplig regering. Detta ska göras av en amerikansk tillsynsman med oinskränkt makt utnämnd i Washington. Både blockaden och Helms-Burton-lagen strider mot internationell rätt och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Och genom denna makalösa fientlighet har USA berövat de kubanska demokratiförespråkare alla möjligheter att hävda Kubas självständighet och spela en roll i landets framtid.

Nu ska EU rösta om att normalisera sina relationer med Kuba genom ett avtal som syftar till ökad dialog för att stärka samarbete, mänskliga rättigheter och investeringar i ekonomin. Sådana avtal finns med samtliga latinamerikanska länder utom just med Kuba. Men för att ett avtal ska komma till stånd måste samtliga EU-länder rösta för. Sverige är ett av få länder som ännu inte godkänt avtalet. Liberalerna, Centern, KD och SD har deklarerat att de kommer att rösta emot. Att förvägra Kuba normala relationer med EU utgör ytterligare en kollektiv bestraffning mot ett helt folk. Det är en förstärkning av Helms-Burton-lagen och innebär fortsatt negativ särbehandling av Kuba, minskade investeringsmöjligheter för europeiska företag och ökat lidande för civilbefolkningen.

En överväldigande majoritet av Kubas folk vill ha förändringar och normala förbindelser med omvärlden, även med USA. Men vad kan de förvänta sig av en amerikansk regering som störtar dem i fördärvet? Hur kommer Kubas folk att reagera mot allt hårdare angrepp från främmande länder, bland andra Sverige? Vilket brott har Kubas folk begått för att få en skärpning av den ekonomiska krigföringen? Är deras brott att de vägrar göra uppror som i Chile, Haiti, Panama och Ecuador?

USA:s besked till kubanerna är tydligt: vi kommer att ta era flygplatser och sjukhus, era dagis och skolor och hamnar, ert land och era liv. Man kan säga många dåliga saker om kubanerna. Men de är inte dumma. De har fattat att USA kräver en underkastelse som blir bra mycket värre än före 1959. Och jag befarar att USA:s (och eventuellt Sveriges) fientlighet kommer att få motsatt verkan.

René Vázquez Díaz
författare

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons