Annons

”Sverige bör driva på för en säker zon i Syrien”

Beskedet om det amerikanska tillbakadragandet från Syrien kommer vid en olycklig och olämplig tidpunkt. Framtiden för assyrier/syrianer och andra befolkningsgrupper är djupt oroande. Tillsammans med andra EU-länder måste Sverige aktivt driva på för inrättandet av en säker zon, skriver Lars Adaktusson (KD), utrikespolitisk talesperson.

Under strecket
Publicerad

Lars Adaktusson (KD) skriver att omvärlden inte får överge hotade grupper i Syrien, och varnar för att lägga framtiden i händerna på despoter och diktaturer.

Foto: Jessica Gow/TT, Hussein Malla/AP Bild 1 av 1

Lars Adaktusson (KD) skriver att omvärlden inte får överge hotade grupper i Syrien, och varnar för att lägga framtiden i händerna på despoter och diktaturer.

Foto: Jessica Gow/TT, Hussein Malla/AP Bild 1 av 1
Lars Adaktusson (KD) skriver att omvärlden inte får överge hotade grupper i Syrien, och varnar för att lägga framtiden i händerna på despoter och diktaturer.
Lars Adaktusson (KD) skriver att omvärlden inte får överge hotade grupper i Syrien, och varnar för att lägga framtiden i händerna på despoter och diktaturer. Foto: Jessica Gow/TT, Hussein Malla/AP

DEBATT | SYRIEN

I takt med att Assadregimen i Syrien återtar kontrollen över hittills rebellkontrollerade områden tycks det mer omfattande kriget gå mot sitt slut. Med hjälp av Ryssland, Iran och islamistiska Hizbollah har president Bashar al-Assad lyckats fördriva de rebeller och IS-krigare som av regimen kollektivt betecknas som terrorister. Efter snart åtta år av blodiga strider och hundratusentals civila offer rapporteras nu att återuppbyggnad av vissa områden har inletts och att relativt lugn sprider sig.

Lugnet är dock bedrägligt och begränsat. I nordöstra Syrien, som paradoxalt nog är krigsdrabbat i mindre utsträckning än övriga landet, växer en närmast existentiell oro bland befolkningen. Anledningen är beskedet nyligen från Vita huset och president Trump att USA har för avsikt att dra tillbaka de militära styrkor som funnits på plats de senaste åren.

Annons
Annons

Med benäget bistånd av USA har kurdisk militär, tillsammans med lokala arabiska och assyrisk/syrianska styrkor, lyckats upprätthålla ett politiskt självstyre i nordöstra Syrien. Detta har bidragit till en stabilisering som president Trump, efter hård press från meningsmotståndare, öppnat för att bevara genom att göra området till en så kallad skyddad zon (safe zone). Tanken är att en militär aktion från Turkiet mot den kurdiska YPG-milisen ska förhindras genom inrättandet av en särskild skyddszon.

Samtidigt som Trump-administrationen överväger detta har den turkiske presidenten Erdoğan meddelat att han omedelbart ställer sig bakom idén om en skyddad zon, under förutsättning att den kontrolleras av Turkiet och dess allierade. Det beskedet är illavarslande och utgör själva grunden för den oro som sprider sig bland befolkningen. Skulle Turkiet tillåtas kontrollera nordöstra Syrien befaras konsekvenserna för invånarna bli förödande. Det gäller främst för de kristna befolkningsgrupper som bor och lever i den 32 km långa zonen.

Det är väl känt att spåren förskräcker när det gäller Turkiets agerande i relation till Syriens minoriteter. När turkisk militär förra året bombade och därefter ockuperade Afrin och omkringliggande områden, följde ett snabbt införande av sharialagar och därefter religionsförföljelse och grava människorättsbrott. Assyrier/syrianer och andra etnoreligiösa grupper, tvingades fly för sina liv. Kyrkor och kristna symboler förstördes, kristna konvertiter fördrevs och mördades.

Till den komplicerade situationen i norra Syrien hör också det faktum att Ryssland lockar med stöd till de rebellgrupper som fruktar en ökad turkisk inblandning, ett ryskt villkor är dock att dessa grupper ansluter sig till Assadregimen och den syriska armen. Sannolikt skulle en sådan utveckling skapa nya allvarliga problem, inte minst när det gäller den känsliga maktbalansen i regionen.

Annons
Annons

Geografiskt ligger nordöstra Syriens självstyre mellan Irak och de delar av landet som kontrolleras av Iran. De 2 000 amerikanska soldater som finns i området understödjer omkring 50 000 rebeller som strategiskt utgör en slags buffert mot ökat iranskt inflytande. Regimen i Teheran är världens ledande finansiär av internationell terrorism. Islamistiska Hamas och Hizbollah, vars mål är att utplåna staten Israel, tillhör mottagarna av terrorstödet. Det är med andra ord sannolikt att ökat iranskt inflytande i norra Syrien ytterligare skulle destabilisera Mellanöstern och i förlängningen hota Israels säkerhet.

För att koordinera sina Syrieninsatser möttes nyligen Rysslands president Vladimir Putin hans turkiske kollega, Recep Tayyip Erdoğan. Efter överläggningarna konstaterade Erdoğan att det i sak inte finns någon oenighet mellan parterna och att man stödjer planerna på en skyddad zon i den norra delen av landet. Samtidigt är det uppenbart att Turkiets och Rysslands stöd till skyddszonen inte bygger på de premisser som angetts av den amerikanske presidenten. Framtiden för assyrier/syrianer och andra befolkningsgrupper är därmed fortsatt djupt oroande.

Mot den bakgrunden är det uppenbart att beskedet om det amerikanska tillbakadragandet från Syrien kommer vid en olycklig och olämplig tidpunkt. Nyligen förklarade USA:s utrikesminister Mike Pompeo att amerikanska trupptillbakadraganden historiskt har lett till försämrad stabilitet och minskad säkerhet. Det finns starka skäl att anta att så blir fallet även denna gång, beredda att fylla det militära och politiska tomrum som USA lämnar efter sig i norra Syrien står regimerna i Turkiet, Iran och Ryssland.

Annons
Annons

Det är i detta geopolitiska läge som kriget i Syrien och dess efterspel ska ses – det är i denna tillspetsade situation som behovet av omvärldens engagemang och ansvarstagande blir tydligt. När USA drar sig tillbaka är det uppenbart att de befolkningsgrupper, vars tillvaro och framtid nu står på spel, ställer hoppet till Europeiska unionen och dess medlemsländer. För svensk del innebär det att regeringen på ett helt annat sätt än hittills måste bli en röst för assyrier/syrianer och andra svårt utsatta minoritetsgrupper i Syrien.

Inför den uppenbara faran för nya brott mot mänskligheten och etnisk rensning får politisk overksamhet och likgiltighet inte vara något alternativ. Tillsammans med andra EU-länder måste Sverige aktivt driva på för inrättandet av en säker zon för kurder, assyrier/syrianer och andra hotade befolkningsgrupper. I arbetet med en framtida konstitution måste EU samfällt verka för att alla etniska och religiösa grupper likabehandlas samt garanteras säkerhet.

Att lägga framtiden för Syriens svårt plågade befolkning i händerna på despoter och diktaturer vore ett ödesdigert misstag.

Lars Adaktusson (KD)
riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons