Svenskt institut hotas av intifadan

Under strecket
Publicerad
Annons

STI:s banbrytande insats är att man här i Jerusalem så att säga vände på missionsbegreppet.
Den svenska kolonin i Jerusalem har sorg. Svenska teologiska institutet, som drivs av Svenska kyrkans mission, hotas av att bli ett offer för intifadan, den palestinska revolten i de ockuperade områdena. I varje fall tills vidare måste verksamheten skäras ner av ekonomiska skäl, planerade kurser måste ställas in på grund av återbud, personal måste sägas upp. Folk är rädda att åka till ett ställe som när som helst kan bli till en krigsskådeplats. STI ligger på "Profeternas gata" i centrum av västra Jerusalem, men mycket nära östra, arabiska Jerusalem. Just i de här trakterna har det börjat smälla allt oftare. Den senaste attacken, som lämnade minst två döda, förutom attentatsmannen, inträffade i förrgår. Jo visst förstår man att "allt har sin tid", och tiden för STI är just nu inte den bästa. För många i den svenska kolonin känns det ändå som om ett hem långt från hemmet håller på att gå förlorat. Var skall vi nu fira Lucia och, tillsammans med judiska, israeliska och muslimska vänner, se världens vackraste Luciatåg dra fram under innergårdens valv i en av Jerusalems K-märkta arkitektoniska mästerverk? Samt bjudas på glögg och hembakta pepparkakor. Och hur blir det med Valborg som alltid firas just på denna gård, med sång och glam och tal av svenske ambassadören? Och hur skall jag kunna hälsa på Mimmi, vår sedan länge avlidna katt, som begravdes av STI:s dåvarande direktor, i husets ljuvliga trädgård. Vem hade kunnat ana att förändringens vind höll på att blåsa upp till storm när Institutet på våren förra året firade femtioårsjubileum, efter att ha genomgått en välbehövlig ansiktslyftning till en kostnad av cirka tio miljoner svenska kronor.

Nu är det förstås så att STI under de gångna 50 åren har fullgjort betydligt viktigare uppgifter än att ge hemkänsla åt nostalgiska svenskar i förskingringen. STI:s banbrytande insats är att man här i Jerusalem så att säga vände på missionsbegreppet. Meningen var inte att omvända judarna till kristendomen, utan att fördjupa och förankra kunskapen om judendomen och det judiska folkets historia hos, huvudsakligen, svenska kristna. Detta gjorde man genom att hålla kurser av olika längd, ledda av välutbildade teologer, för män och kvinnor i alla åldrar som på olika sätt verkade inom Svenska kyrkan eller någon av frikyrkorna. En del av kurserna vände sig också till kristna ledare inom tredje världen. Deltagarna, förutom de som kom från utvecklingsländerna, fick betala resan själva, men tack vare kraftiga subventioner från Svenska kyrkans mission fick alla fri kost och logi i det stora huset på Profeternas gata.

Annons
Annons
Annons