Annons
X
Annons
X

Svenskarnas skuldfest

Finanskris och skuldkris hejdar inte svenskarna från att öka sin egen skuldsättning. Sedan finanskrisen briserade under hösten 2008 har utlåningen till bostäder fortsatt stiga stadigt i hela landet. Och i Stockholmsregionen har lånevolymen ökat med hela 38 procent under en treårsperiod – mest i hela landet.

(uppdaterad)
Foto: JESSICA GOW / SCANPIX

BOMARKNADENS NYA ANSIKTE DEL 1

Här är Sverigekartan som borde oroa både Anders Borg, bankerna och Finansinspektionen. Trots finanskris, svajig konjunktur och allmän ekonomisk oro så fortsätter bolånefesten. Under de tre senaste åren har utlåningen till bostäder ökat med 32 procent, utan att vare sig BNP-tillväxt eller löner har hängt med i samma takt.

Det visar statistik från undersökningsföretaget UC, som SvD Näringsliv har tagit del av. UC:s mätning startar i december 2008 och löper fram till sista november 2011, det vill säga en treårsperiod.

Kraftigast lånetillväxt syns, inte oväntat, i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Och allra häftigast ökningstakt står Stockholmarna för. I Stockholmsregionen har bolånevolymen ökat med hela 38 procent, och i Göteborg och Malmö ligger ökningen på strax över 30 procent under dessa tre år. Det övriga riket, det vill säga resten av Sverige förutom de tre storstadsområdena, ligger inte särskilt långt efter med 28 procents ökning i genomsnitt.

Annons
X

Minst benägna att belåna sig har innevånarna i Norrbotten varit - här har utlåningen till bostäder bara ökat med 15 procent under samma period. (Se grafik)

I takt med att utlåningen till bostäder ökat kraftigt har även hushållens skuldsättningsgrad blivit högre. Skuldsättningsgraden anger summan av bostadslån satt i relation till bolånetagarens årsinkomst. Det är inte ovanligt att hushåll har bostadslån som är dubbelt så stora som sin totala årsinkomst. Och under de tre åren i mätningen har hushållens skulder ökat mer än deras löner.

– Riksbankens kraftiga räntesänkning under december 2008 blev med all säkerhet en injektion. Hushållen har generellt för kort horisont när de tar lån och stockholmarna med störst lån är de mest sårbara. Det är bekymmersamt att vi lånar så mycket, säger Bengt Hansson, bostadsanalytiker på statliga Bostadskreditnämnden.

Han ser med oro på lånetillväxten i hela landet och konstaterar att Sverige är ett av de OECD-länder där tillväxten på bolån är som störst. I rena kronor har hushållen sedan december 2008 byggt på skuldberget med 438 miljarder kronor, enligt Finansmarknadsstatistiken.

Han anser att det finns många skäl till att amortera mer för att minska skulderna, särskilt nu när räntorna fortfarande är låga.

– Man måste se till att få igång amorteringar för att få en mer robust hushållssektor. Problemen kommer när vi får en kris. Lågkonjunkturen blir djupare och svårare att ta sig ur om hushållen är högt skuldsatta, säger Bengt Hansson och drar paralleller till krisande länder i Europa som Spanien, men även till Danmark.

Bengt Hansson har under flera års tid varnat för riskerna med högt belånade hushåll. Men det finns även politiker som nu vill höja en varningens finger. Stockholms finansborgarråd Sten Nordin är en av dem som oroas över skuldsättningen i Stockholm.

– En ökning på 38 procent - det är förvånande mycket på kort tid. Det är en skrämmande siffra, säger Sten Nordin och oroas över vad detta långsiktigt kan betyda för Stockholm och i förlängningen resten av Sverige.

– Om man får en bostadsbubbla så är det allvarligt för hela ekonomin.

Han anser, likt Bengt Hansson, att det är hög tid att hejda skuldsättningsökningen genom att det ställs krav på amortering.

– Finansinspektionen borde ta upp detta med bankerna. I andra hand borde regeringen göra något åt saken.

Sten Nordin konstaterar efter att ha varit inne på några av storbankernas hemsidor att inte ens informationen om amortering är tillfredsställande. Det behövs fler och tydligare räkneexempel på bankernas bolånesidor om amorteringens positiva effekter, anser han.

– Det är sunt för privatekonomin att amortera, särskilt på sikt, även om det bara rör sig om några hundratusen. Vi har väldigt låga räntor nu, jämfört med ett normalläge, säger han.

På Finansinspektionen är man dock inte särskilt bekymrad över svenskarnas lån. Myndighetens chefsekonom, Lars Frisell, konstaterar att det inte är anmärkningsvärt att lånevolymerna ökar. Däremot var det den allt ökande skuldsättningsgraden bland vissa hushåll som var skäl till att myndigheten införde det så kallade bolånetaket.

– Det blev fler och fler hushåll som lånade stora belopp och fick en hög skuldsättningsgrad. Vi oroades för vissa hushåll. Men det ser bra ut för genomsnittssvensken, säger Lars Frisell.

Annons
Annons
X
Foto: JESSICA GOW / SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X