Annons

Svenskarnas paradis – tio år efter tsunamin

Tio år efter tsunamin är Khao Lak åter ett semesterparadis. Men spåren efter katastrofen kvarstår. I landmärken, minnen och en hjälpinsats som ibland slog fel.

Under strecket
Publicerad

Siriwan Nakthamachat fiskar vid kajen i Nam Khem, den thailändska by som drabbades hårdast av tsunamin. Hon säger att stämningen blivit sämre efter att utländska donationer spätt på girighet och avund.

Foto: PER LILJAS

Två båtar uppsköljda mitt i byn Nam Khem av tsunamin. I bakgrunden syns några av de hus där det skördas ätbara fågelbon; byggnader som kommit att överta stadsbilden men som avger både lukt och oväsen.

Foto: PER LILJAS

En skogsarbetare röjer i ett gummiplantage utanför byn Nam Khem tillsammans med en elefant. Livet har i stort återvänt till det normala i Thailands tsunamidrabbade region.

Foto: PER LILJAS

En kvinna står i vattenbrynet i Khao Lak. Det har gått tio år sedan tsunamin i Indiska Oceanen slog in över kustsamhället och krävde över fyratusen liv, bland annat 543 svenskar.

Foto: PER LILJAS

Stefan Johansson utanför sin restaurang Lucky Seafood i Khao Lak. Stefan missade tsunamin med några dagar, men lät sig inte avskräckas från att flytta till samhället några år senare. ”Det här är paradiset”, säger han.

Foto: PER LILJAS

Chamnan Sriwarin i sitt fågelbohus. Mängder av liknande byggnader har byggts i Nam Khem efter tsunamin, för att locka till sig fåglar som bygger ätbara fågelbon. Dessa kan säljas dyrt till Kina, men avger både lukt och oväsen.

Foto: PER LILJAS

Chamnan och Lamyai Sriwarin med sin sondotter Supakit i Nam Khem, den thailändska by som drabbades hårdast av tsunamin. Förhoppningen är att nya generationer kan minnas hur de ska skydda sig om olyckan slår till igen.

Foto: PER LILJAS

Noppasri Jailak körde fram och tillbaks längs kustvägen för att leta efter sin fru efter tsunamin. Han vill helst inte påminnas om katastrofen, men kör i dag taxi samma väg för att visa upp minnesmärken för turister.

Foto: PER LILJAS

Det thailändska kustsamhället Khao Lak vaknar till fågelsång. Bruna majnor kallar på varandra med sitt säregna tjitter, klickande och visslande. Snart ackompanjeras de av mjuk musik från frukostserveringarna. Vid en kaj rasslar nymald is ned i lastutrymmet på en fiskebåt. Från en annan kaj pyser det till då dykare testar sin utrustning. Ännu en strålande decembermorgon. Just som på annandagen 2004. Till dess att fåglarna tystnade och marken började skaka.

Vid den tiden fanns ordet tsunami knappt i någons vokabulär. De som ringde nödcentralen fick höra att jordbävningen inte var något att oroa sig för. Allt eftersom vattnet drog sig tillbaks från kusterna strövade människor ut för att studera det torrlagda havslivet. Den första vågen nådde fram efter knappt två timmar. Vid det laget hade den vuxit till omkring tio meters höjd.

Annons
Annons
Annons