Svenskarnas moderna syndakatalog är lång

Under strecket
Publicerad
Annons

Så här i början på år 2009 kan det kanske vara på sin plats att fråga hur det egentligen står till med det svenska syndamedvetandet och svenskarnas samvetsångest. Det brukar ju påstås att bägge företeelserna är en tung börda, lagd på våra axlar av självaste Luther. Det lär finnas en väg till befrielse och förlåtelse – men dessvärre har vi tappat bort karta och kompass, och även om vi skulle hitta frälsningens skattkista, så saknar vi den enda rätta nyckeln som kan avslöja dess gömda skatter. Det bär mig dock emot att skylla allt vårt elände på Luther. Visst släpar vi moderna svenskar omkring på en tung syndakatalog, men Luther skulle knappast känna igen sig bland våra överträdelser om han, eller hans ställföreträdare, kom för att hålla husförhör. Av våra sexualvanor, typ nakenbad i skogssjö, chockeras väl bara utländska gäster, inte gamle Luther. Dessutom är det numera ont om såväl nakenbadare som trolska skogssjöar. Nej, vår syndakatalog har ”stajlats” för de nya, moderna svenskarna, men är för den skull inte mindre moraliserande, snarare tvärtom. En grundläggande gammaldags värdering finns dock kvar: Att vara glad och problemfri, utan att ha dåligt samvete och skämmas för det – det är oförlåtligt! Kvar, i lätt modifierad form, finns också första budet: Du skall inga andra gudar hava jämte Miljön.

Nu skall jag inte rangordna nymoralisternas syndakatalog, det överstiger min ekoteologiska förmåga. Däremot vill jag påpeka att ingen kan friköpa sig på någon punkt med hänvisning till att man i alla fall efterlever något/några av de andra buden. Undantaget är de moderna avlatsbrev som kallas ”utsläppsrätter.”

Annons
Annons
Annons