Annons
X
Annons
X

Svenskarna köper alltmer fet mat

Vinnare i kriget mellan smör- och margarinförespråkare är – båda sidor. Försäljningen av både smör och lättmargarin ökar enligt nya siffror. Samtidigt blir feta livsmedel som grädde, ost och ägg allt vanligare i svenskarnas matkasse, visar SvD:s genomgång.

(uppdaterad)
Vilka fetter som är nyttiga och onyttiga enligt Livsmedelsverket, ifrågasätts alltmer.
Vilka fetter som är nyttiga och onyttiga enligt Livsmedelsverket, ifrågasätts alltmer. Foto: MALIN HOELSTAD/SVD

ÖKAT ENERGIINTAG

Smörkonsumtionen fortsatte upp under 2012, enligt preliminära siffror från Jordbruksverket. Det är fortfarande mycket långt till 1960-talets nivåer då svenskarna konsumerade närmare tio kilo smör per person och år, men ändå en fördubbling till tre kilo från millennieskiftets bottennotering.

Det betyder emellertid inte att en solklar vinnare kan koras i det infekterade smör–margarin-kriget. Även margarinkonsumtionen har nämligen ökat de senaste två åren, särskilt av lättmargarin, efter en minskning under 2000-talet.

De många olika motstridiga budskapen om vilka sorts fetter som egentligen är nyttiga att äta ligger bakom, tror Anna Karin Lindroos, dietist på Livsmedelsverket.

Annons
X

– Vissa håller kvar vid det vi säger, att man ska dra ner på det mättade fettet. Andra grupper tar hellre till sig det trendiga budskapet att det blir godare att använda smör och grädde i maten. Jag tror att debatten i medierna om fett skapar förvirring om vad som gäller, säger hon.

Men vid sidan av smör–margarin-konflikten går trenden de allra senaste åren mot framförallt mot ökad konsumtion av livsmedel med mättade fetter, visar SvD:s genomgång av Jordbruksverkets statistik.

Förutom återhämtningen för smör har även åtgången av fet grädde ökat rejält.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – De är konsumtionen av den tjocka grädden som ökar, konsumtionen för tunn grädde, och även gräddfil, är ganska oförändrad, säger Monica Eidstedt på statistikenheten vid Jordbruksverket.

    Ostkonsumtionen ökar också. Det gör även svenskarnas köp av ägg, efter att ha gått ner i början av 2000-talet.

    Samtidigt minskar den totala mjölkkonsumtionen, men lättmjölk och minimjölk minskar mer än den feta standardmjölken.

    Även en del feta livsmedel med omättade fetter – som Livsmedelsverket alltså rekommenderar – ökar kraftigt, som mandel och nötter.

    – Det mest alarmerande är att energiintaget fortsätter att öka. Det vi säger i våra rekommendationer är att byta ut produkter med mättat fett till mat med omättat fett. Här ser vi att man gör lite både och, och ökar bra fetter utan att dra ner på mindre bra fetter. Effekten blir att vi får i oss mer kalorier, det är ett allvarligt hälsoproblem, säger Anna Karin Lindroos på Livsmedelsverket.

    Men Livsmedelsverkets rekommendationer kring vilka fetter som är nyttiga och onyttiga har på senare år blivit allt mer ifrågasatta.

    Andreas Eenfeldt, en av de läkare som rekommenderar sina patienter ett högre intag av fett och mindre kolhydrater, ser positivt på den ökade konsumtionen av mättade fetter som smör, grädde och ost på senare år.

    – Det tyder på att svenskarna har tagit till sig av det ny och modern vetenskap visar, nämligen att den gamla rädslan för naturligt fett som smör var fel från början. Det här visar att svensken i gemen är mer uppdaterad än vissa gamla experter, säger han.

    Tecken finns även på att budskapet om de snabba kolhydraternas negativa hälsoinverkan slagit igenom i svenskarnas matinköp.

    Konsumtionen av mjukt bröd har minskat tre år i rad, dock från en mycket hög nivå, och även pastakonsumtionen ser ut att ha nått sin topp.

    – Fler aktar sig nu för socker, snabbsmälta kolhydrater och processade färdigmat, det är mer sådant man oroar sig för i dag än fett. Det är en väldigt positiv förändring för folkhälsan, säger Andreas Eenfeldt.

    Men konsumtionsstatistiken är inte entydig och behöver inte tolkas som att svenskarna generellt har blivit mer hälsosamma. Exempelvis har konsumtionen av chips – som både Livsmedelsverket och lågkolhydratsförespråkarna dömer ut – ökat de senaste sex åren. De senaste två åren ökar återigen även konsumtionen av sockerstinn choklad och konfektyr efter några års minskning.

    En parallell, mer långsiktig utveckling är att förbrukningen av kött i Sverige stadigt går upp. Visserligen syns en liten minskning det allra senaste året, men Jordbruksverkets prognos är att förbrukningen fortsätter uppåt kommande år.

    Detaljerad försäljningsstatistik 1960-2012 svd.se
    Annons
    Annons
    X

    Vilka fetter som är nyttiga och onyttiga enligt Livsmedelsverket, ifrågasätts alltmer.

    Foto: MALIN HOELSTAD/SVD Bild 1 av 2

    Svenskarnas konsumtion av ägg och ost ökar efter att ha gått ner i början av 2000-talet.

    Foto: MALIN HOELSTAD/SVD Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X