Annons

Svenska tvillingar forskningens hjältar

Publicerad

”Hjärnforskarna tycks i dag befinna sig där upptäcktsresenärerna stod för ett halvt årtusende sedan.” Så skriver Lasse Berg i Gryning över Kalahari (se SvD Kultur 25/10). ”Då hade kontinenter fyllda av underbara hemligheter hittats och kringseglats, men det skulle dröja fyra hundra år innan deras rika inre kartlagts vetenskapligt. Vi kan fastlägga att vi har en nedärvd natur, men vi vet i dag inte särskilt mycket om detaljerna.”
Bergs metafor är suggestiv, som så mycket annat i hans bok. Att människans hjärna och gener är naturvetenskapens Klondyke framskymtar gång på gång, bland annat då författaren kommer in på tvillingforskningen. Som är en klassiker. Inte minst har enäggstvillingar, uppfostrade i skilda familjer, ända sedan 1800-talet varit en guldgruva för kunskap om arvets betydelse, och miljöns. Slumpen, ej att förglömma.

När det gäller en människas temperament och liknande allmänna personlighetsdrag visar det sig exempelvis att knappt 50 procent kan hänföras till genetiskt arv. Föräldrarnas
uppfostringsförsök, däremot, betyder inte så vidare mycket. Inte ens 10 procent. (Jo tack, det har man märkt.) Resten är en gåta lika dunkel som en gång Afrikas inre. Forskarna talar om komplexa slumpfaktorer, rent av om ödet. Och vetenskapen expanderar, snabbt, åt alla håll. Liksom läsarens nyfikenhet.
Glädjande nog behöver jag inte gräva särskilt länge i saken för att upptäcka att Sverige, av alla länder, är världsledande inom tvillingforskningen. Ingenstans finns ett större tvillingregister än på Karolinska Institutet i Solna. Mer eller mindre detaljerade uppgifter om totalt 85 000 tvillingpar i en och samma databas är ett unikt kapital, en tillgång som har visat sig fungera likt en magnet; forskare ansluter från när och fjärran. Inte ens i USA finns något liknande. Det man har där är framför allt militära databaser, nästan bara män. Därför flyttar även amerikansk tvillingforskning hit.

Annons
Annons
Annons
Annons