Krönika

Sofia Nyblom:Svenska stjärnan förvred huvudet på hela nationer

Sofia Nyblom
Jenny Lind, porträtt av den tyske målaren Eduard Magnus från 1862.
Jenny Lind, porträtt av den tyske målaren Eduard Magnus från 1862. Foto: Album/TT

Firandet av Jenny Linds födelse hamnar i skuggan av Beethoven-jubileet. Men barnstjärnan var ett brådmoget fenomen som varslade om vilken roll konstnären skulle komma att spela i en globaliserad värld.

Under strecket
Publicerad
Jenny Lind, 1850.

Jenny Lind, 1850.

Foto: Everett Collection/TT
Jenny Linds första framträdande i USA, på Castle Garden i New York 1850.

Jenny Linds första framträdande i USA, på Castle Garden i New York 1850.

Foto: Jerry Tavin/Everett Collection/TT
Annons

Medan jubileet kring Ludvig van Beethovens födelse ger konsertarrangörer anledning att kontrastera hans musik med vår egen tid, gör 200-årsjubileet för Jenny Linds födelse mindre väsen av sig. Lind var 7 år när Beethoven gick bort 1827, och även om hon firade sina största triumfer i verk av den tidens mest efterfrågade tonsättare så är det få operor som skrivits direkt för henne. Om man inte räknar Meyerbeers ”Ett fältläger i Schlesien”, som för länge sedan försvunnit från repertoaren.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons