Annons
Krönika

Sofia Nyblom:Svenska stjärnan förvred huvudet på hela nationer

Jenny Lind, porträtt av den tyske målaren Eduard Magnus från 1862.
Jenny Lind, porträtt av den tyske målaren Eduard Magnus från 1862. Foto: Album/TT

Firandet av Jenny Linds födelse hamnar i skuggan av Beethoven-jubileet. Men barnstjärnan var ett brådmoget fenomen som varslade om vilken roll konstnären skulle komma att spela i en globaliserad värld.

Under strecket
Publicerad

Jenny Lind, 1850.

Foto: Everett Collection/TT

Jenny Linds första framträdande i USA, på Castle Garden i New York 1850.

Foto: Jerry Tavin/Everett Collection/TT

Medan jubileet kring Ludvig van Beethovens födelse ger konsertarrangörer anledning att kontrastera hans musik med vår egen tid, gör 200-årsjubileet för Jenny Linds födelse mindre väsen av sig. Lind var 7 år när Beethoven gick bort 1827, och även om hon firade sina största triumfer i verk av den tidens mest efterfrågade tonsättare så är det få operor som skrivits direkt för henne. Om man inte räknar Meyerbeers ”Ett fältläger i Schlesien”, som för länge sedan försvunnit från repertoaren.

Men visst har myten kring Jenny Lind, vars bild länge prydde femtiokronors-sedeln, bidragit till bilden av Sverige som ett musikland. Ett land där sång och musik är en viktig del av livet, och samtidigt kopplat till entreprenörskap och svensk export. Tunga priser som Polar Music Prize och Birgit Nilsson-priset, en satsning på deltävlingarna i uttagningen till Eurovision Song Contest som få andra länder lever upp till, internationella låtskrivare som drar in miljoner till statsbudgeten.

Annons
Annons
Annons