Annons
X
Annons
X

Svenska skattekronor på spel i EU

När striden om budgeten i EU nu ska avgöras försöker Sverige frysa sina avgifter. Men socialdemokrater och andra vänsterpartier vill, som alltid, att det offentliga ska växa – även på EU-nivå. Det skriver Gunnar Hökmark (M), vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen.

GUNNAR HÖKMARK (M) 
vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen.
GUNNAR HÖKMARK (M) vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen. Foto: SCANPIX

Just nu pågår en strid om EU:s budget för nästa år. Europeiska kommissionen och Europaparlamentet vill öka budgeten. Medlemsstaterna och då främst de sju som faktiskt betalar mer än de får tillbaka i forma av bidrag, däribland Sverige, vill i princip frysa sina avgifter. Kommissionen och parlamentet – som fattar sitt formella beslut den här veckan – vill att budgeten omfattar 130 miljarder euro medan medlemsstaterna vill minska utgifterna med 4 miljarder.

Skillnaden är kanske inte dramatisk men pekar tydligt på den konflikt som finns i inledningen av förhandlingarna om den sjuårsbudget som skall träda i kraft 2013.

Och den konflikten blir mycket tydligare i skuggan av den ekonomiska krisen. Alla medlemsstater har ekonomiska svårigheter och måste hushålla med sina utgifter. Några medlemsstater tvingas ta på sig kostnader för andra medlemsstater som faller utanför EU-budgeten. Och det är vanligen de som betalar mest som tvingas betala ännu mer till dem som betalar minst till EU och som samtidigt varit mest expansiva med sina egna budgetar. Spänningen mellan medlemsstaterna är naturligtvis betydande.

Annons
X

Argumenten inom Europaparlamentet för en ökad budget är flera. Ofta handlar det om en ambition att lösa alltfler problem på EU-nivå där, argumenterar man, pengarna kan användas effektivare. Andra argumenterar för att EU behöver mer pengar nu när Lissabontraktaten ger mer makt åt EU och att behoven förstärks av krisen.

Men konflikten är också politisk. Socialdemokrater och andra vänsterpartier vill, som alltid, att det offentliga skall växa och ta på sig mer ansvar men också för att med skattemedel och lån hålla igång ekonomin. Den svenske socialdemokraten Göran Färm, som är talesman för Europasocialisterna vill ”bekämpa besparingsbudskapen från finansministrarna, särskilt från de hårdföra regeringarna I Storbritannien, Tjeckien och några skandinaviska länder”.

Färm driver inför förhandlingarna om nästa års budget att EU:s budget skall ökas också med hjälp av en EU-skatt på finansiella tjänster.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I min partigrupp driver jag mycket bestämt att det är en felsyn att tro att man är mer Europé om man ökar EU:s budget genom högre bidrag från skattebetalarna i Europa. Man är inte mer svensk för att man kräver högre skatter och högre utgifter. Man är inte mer europé för att man gör det i Bryssel.

    Ingen budgetpost får vara helig när man prioriterar sina utgifter. Och målet måste vara att spara på det som bevarar det gamla medan medel avsätts för att bygga framtid. Och framtid bygger Europa med hjälp av forskning. Vi kan inte i längden konkurrera med lågprisländers tillverkningsindustri utan måste bygga på avancerad teknologi och innovationer. Subventioner till jordbruk och fiske upprätthåller gårdagen medan forskning bygger framtid.

    Forskningsresurserna inom hela EU måste öka kraftigt. Näringslivet bör öka sina satsningar, vi måste underlätta för tillgång på riskvilligt kapital och de nationella forskningsstöden byggas ut. EU i sin tur måste inom ramen för en oförändrad budget spara på andra områden så att forskningsbudgeten åtminstone kan fördubblas.

    Den ekonomiska krisen kräver återhållsamhet av alla. Man skall vända på pengarna. Så har den svenska regeringen gjort och den hyllas nu runt om i världen för sin lysande ekonomi och framgångsrika krisbekämpning. De som gjort som svenska socialdemokrater, som Färm, har plågsamt hög arbetslös och en offentlig ekonomi i kris. Den spanska socialdemokratiska regeringen vaknar varje morgon med oro för att låntagarna skall fly och ekonomin falla ihop helt och hållet. Den socialdemokratiska regeringen i Storbritannien ledde landet mot katastrof och det är symptomatiskt att Färm nu angriper den regering som försöker reda upp i den röra som den övertog efter valet i början av sommaren.

    Krisen är inte över. Sverige har skött sig och kommit längst på vägen ur problemen. När Europaparlamentet nu beslutar om sin budgetpolitik borde alla sträva efter att kopiera Sveriges exempel. Tyvärr ser det ut som om en majoritet i Europaparlamentet inte lärt något. Och den majoriteten förefaller beredd att ta stor strid med medlemsstaterna. De som förespråkar ständigt högre utgifter hotar med budgetkris när förhandlingarna, som enligt Lissabontraktatet får löpa i högst tre veckor, börjar den 27 oktober.

    I så fall kommer budgeten för innevarande år att gälla även nästa år, en besparing jämfört med Färms önskemål, med 80 miljarder kronor. Och – förhoppningsvis tillfälligt – ett bakslag för de ökade satsningar på forskning och framsteg jag ser som nödvändiga.

    GUNNAR HÖKMARK (M)

    vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen.

    Annons
    Annons
    X

    GUNNAR HÖKMARK (M) vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen.

    Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X