Oberäknelig arvfiende – rysskräcken ökar igen

HISTORIEN | Redan på 1800-talet rapporterades om ryska spioner som kartlade Sverige inför kommande krig. En djupdykning i historien visar att berättelser kan ha en oväntat stark roll i synen på hjältedåd och bilden av en nation. Den svenska rysskräcken har odlats i tusentals år.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Ryska soldater vid Khurvaleti checkpoint under kriget i Georgien 2008.

Foto: Darko Bandic/AP

Byst av Alexander Nevskij.

Foto: Sergej Jakovlev/IBL

Fredsavtalet i Fredrikshamn undertecknades av Anders Fredrik Skjöldebrand och Curt von Stedingk från den svenska sidan, och av Nikolaj Rumjantsev och David Alopaeus från den ryska. Dokumentet skrevs på franska.

Bolsjeviker talar i St Petersburg efter maktövertagandet i oktober 1917.

Foto: TT

Sovjetunionens Röda armé rycker in mot Berlin i andra världskrigets slutskede.

Foto: TT

Bilden av ryssen som den oberäkneliga fienden förstärks med Vladimir Putin vid makten.

Foto: Alexei Nikolsky/AP

Svetlana Aleksijevitj, årets Nobelpristagare i litteratur.

Foto: Marcus Ericsson/TT
Annons

2008 ordnade den ryska statstelevisionen en omröstning om vilka gestalter som varit nationens hjältar. Resultatet var möjligen inte det väntade, ens i det patriotiska Ryssland. På första plats kom Alexander Nevskij – en medeltida furste av Novgorod, som bland annat besegrade en svensk invasionsarmé och som senare helgonförklarades.

Detta vittnar om en lång och bitvis våldsam gemensam historia mellan Sverige och Ryssland. Ett antal gånger har länderna utkämpat krig, där Sverige oftast kommit till korta och som i sin tur varit med och lagt grunden för den svenska rysskräcken.

Annons
Annons
Annons