X
Annons
X

”Svenska konstmusikkritiker trivs i sin filterbubbla”

John Cage komponerade ”Ryoanji” 1983–85. Titeln tog han från den berömda stenträdgården i Ryoanji-templet i Kyoto, Japan.
John Cage komponerade ”Ryoanji” 1983–85. Titeln tog han från den berömda stenträdgården i Ryoanji-templet i Kyoto, Japan.

Samtidsmusiken är mer estetiskt medveten och hantverksmässigt kompetent än någonsin. Sofia Lilly Jönssons undermåliga text om John Cage och hans efterföljare är symptom på den naivitet och arrogans som föds ur en hel kårs okunskap, skriver Andreas Engström, kulturskribent och curator inom samtida konstmusik.

Förra sommaren deltog jag tillsammans med några framstående yngre tonsättare och musiker i ett av de informella seminarierna vid de nya musikveckorna i Darmstadt. Samtalet kom att handla om teknologi, hantverk och komponerande: hur nya teknologier påverkar det musikaliska hantverket; hur nya sätt att se på hantverk kan utveckla den kompositionsmässiga kompetensen; hur komponerandet förändras i samspel med teknologier. Kort sagt hur alla dessa i allt snabbare tempo ”uppdaterade” parametrar inverkar, samspelar och övergår i varandra i skapandet av musikalisk konst.

För dagens tonsättare och musiker flyter teknologi och estetik samman och många besitter extrema informationsteknologiska kompetenser. Detta betyder inte att något musikaliskt ”hantverk” gått förlorat. Det har i princip inte ens ändrats, snarare breddats. Simon Steen-Andersen, Stefan Prins, Alexander Schubert, Natacha Diels, Johannes Kreidler, Jagoda Szmytka, Samson Young, Maximilian Marcoll och Jennifer Walshe är bara några av dem som besitter denna breda kompetens, men som samtidigt som de är konceptuellt inriktade inte gör avkall på det klingande – det som kräver ett klassiskt kunnande.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X