Annons
X
Annons
X

Svenska folket: Sveriges företagsledare är korrupta

92 procent av svenskarna menar att landets företagsledare är korrupta i varierad utsträckning – och hela 15 procent menar att alla eller de flesta företagsledare är korrupta. Det visar en ny undersökning från Transparency International, TI, som SvD har tagit del av.

– Det är allvarligt, säger Johan Mörck på TI.

Foto: Anders Wiklund/TT

Korruptionsskandalerna har haglat tätt i svenska medier de senaste åren, med mutanklagelserna mot Telia och Ericsson – och inte minst Göteborgshärvan – som de kanske mest välkända exemplen.

Och i takt med skandalerna ökar också svenskarnas misstro mot svenska företagsledare. 9 av 10 svenskar menar att landets företagsledare är korrupta i varierad utsträckning, enligt den nya studien från Transparency International som SvD Näringsliv tagit del av.

Det är ett ras i förhållande till tidigare mätningar – och gör företagsledare till den grupp beslutsfattare som har lägst förtroende hos svenskarna när det gäller korrupiton. I den senaste motsvarande undersökningen, från 2007, rankades företagsledare på fjärde plats i misstroendeligan när det gäller korruption, berättar Johan Mörck, styrelseledamot i Transparency International Sverige.

Annons
X

Och sannolikt är det just de senaste årens uppmärksammade korruptionsskandaler som gett företagsledare ett svärtat rykte, menar han.

– Sverige är ett land som på ytan ser ut vara förskonat från korruptionsproblem. Men det dyker ändå upp korruptionsfall titt som tätt, och folks förtroende speglar den ökade medierapporteringen om korruptionsfall, säger han till SvD – men poängterar samtidigt att statistiken ska tolkas med försiktighet.

– Det är svårt att dra stora växlar på siffrorna, men det är tydligt att det finns en uppfattning om att det finns korruptionsproblem i näringslivet.

Som helhet menar 27 procent av svenskarna att korruptionen i samhället ökar – och en annan grupp som får särskilt låga betyg är kommunpolitiker. 75 procent tror att kommunens förtroendevalda är korrupta i varierad utsträckning. 10 procent menar att alla eller de flesta kommunpolitiker är korrupta.

Och det är kanske särskilt när dessa två kategorier av makthavare möts, som stor risk för korruption uppstår. Transparency International pekar särskilt ut offentlig upphandling som ett potentiellt problemområde för korruption i Sverige.

– Kommuner köper alltmer tjänster privata aktörer på marknaden. Och när gränserna mellan offentligt och privat börjar försvinna, uppstår nya problem. Med mycket pengar i cirkulation finns tillfällen som kan skapa tjuvar, säger Johan Mörck.

Samtidigt påpekar han att rapporten handlar om svenskarnas egen bild av hur vanligt det är med korruption i Sverige – en bild som inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten.

– Det är en svår fråga, men människors uppfattning om korruption baseras sällan på deras egna erfarenheter. I stället föds de ofta av vad man läser i media, säger han – men poängterar att samtidigt att uppfattad korruption kan vara ett lika stort problem som faktisk korruption.

– När människor tror att det sker korruption, tappar man förtroende för myndigheterna. Och människor som har lägre förtroende för myndigheter har också lägre tilltro till det politiska systemet som helhet.

Men medan misstron mot landets företagsledare och kommunpolitiker när det gäller korruption tycks vara på höga nivåer, finns det en annan kategori beslutsfattare som klarar sig betydligt bättre: regeringen.

35 procent av svenskarna menar att regeringen gör ett bra jobb i kampen mot korruption, klart högre än genomsnittet i Europa och Centralasien på 23 procent.

Och här tror Johan Mörck att orsaken är de åtgärder som faktiskt har vidtagits från den här och den tidigare regeringen för att bekämpa korruption, exempelvis genom att förstärka mutlagstiftningen och utreda möjligheterna till meddelarskydd hos privata aktörer i offentlig verksamhet. En ny antikorruptionsenhet har också tillkommit på polisen och man har skapat en statlig värdegrund för alla anställda inom staten.

Skyddet av visselblåsare kommer också att förstärkas i och med ny lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2017 – även om de föreslagna åtgärderna, som främst fokuserar på ersättning till visselblåsare som råkar ut för repressalier, är otillräckliga enligt Transparency International.

– Vi har tagit steg i rätt riktning. Men det innebär inte ska sitta vara nöjda, säger Johan Mörck.

Annons
Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X