Björn Axel Johansson:Svenska bilder samlades in i rasismens tjänst

Både proffsfotografer och amatörer ställde upp när Herman Lundborg bad svenska folket skicka in fotografier till en utställning om ”folk­typer” på Konstakademien våren 1919. Utställningen ­bidrog samtidigt till att väcka intresse för ett statligt rasbiologiskt institut.

Under strecket
Publicerad
Läkaren E D Schött var under några år anställd vid Statens institut för rasbiologi och företog bland annat resor i norra Sverige. Han använde ibland den tidens färgfotografi, autokromer, vilket gav en extra dimension i det rasbiologiska arbetet.  

Läkaren E D Schött var under några år anställd vid Statens institut för rasbiologi och företog bland annat resor i norra Sverige. Han använde ibland den tidens färgfotografi, autokromer, vilket gav en extra dimension i det rasbiologiska arbetet.  

Foto: Uppsala universitetsbibliotek
En av SvD:s artiklar om utställningen publicerades den 4 augusti 1918.

En av SvD:s artiklar om utställningen publicerades den 4 augusti 1918.

Några av fotografierna som inkom från allmänheten, samlade under rubriken ”Lantbrukare”.

Några av fotografierna som inkom från allmänheten, samlade under rubriken ”Lantbrukare”.

Annons

För nästan exakt 100 år sedan, lördagen den 8 mars 1919, öppnades en rasbiologisk fotoutställning på Kungliga Konstakademien i Stockholm. Den blev en succé. Redan första helgen besökte 1 700 stockholmare evenemanget. I tidens anda intresserade sig även de mest uppburna medborgarna för rasbiologiska frågor och vetenskapens senaste rön: representanter för riksdag, regering och kungahuset, den akademiska världen, författare, konstnärer, fotografer.  

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons