Annons

Björn Axel Johansson:Svenska bilder samlades in i rasismens tjänst

Både proffsfotografer och amatörer ställde upp när Herman Lundborg bad svenska folket skicka in fotografier till en utställning om ”folk­typer” på Konstakademien våren 1919. Utställningen ­bidrog samtidigt till att väcka intresse för ett statligt rasbiologiskt institut.

Publicerad
Läkaren E D Schött var under några år anställd vid Statens institut för rasbiologi och företog bland annat resor i norra Sverige. Han använde ibland den tidens färgfotografi, autokromer, vilket gav en extra dimension i det rasbiologiska arbetet.  
Läkaren E D Schött var under några år anställd vid Statens institut för rasbiologi och företog bland annat resor i norra Sverige. Han använde ibland den tidens färgfotografi, autokromer, vilket gav en extra dimension i det rasbiologiska arbetet.   Foto: Uppsala universitetsbibliotek

För nästan exakt 100 år sedan, lördagen den 8 mars 1919, öppnades en rasbiologisk fotoutställning på Kungliga Konstakademien i Stockholm. Den blev en succé. Redan första helgen besökte 1 700 stockholmare evenemanget. I tidens anda intresserade sig även de mest uppburna medborgarna för rasbiologiska frågor och vetenskapens senaste rön: representanter för riksdag, regering och kungahuset, den akademiska världen, författare, konstnärer, fotografer.  

Läkaren E D Schött var under några år anställd vid Statens institut för rasbiologi och företog bland annat resor i norra Sverige. Han använde ibland den tidens färgfotografi, autokromer, vilket gav en extra dimension i det rasbiologiska arbetet.  

Foto: Uppsala universitetsbibliotek Bild 1 av 3

En av SvD:s artiklar om utställningen publicerades den 4 augusti 1918.

Bild 2 av 3

Några av fotografierna som inkom från allmänheten, samlade under rubriken ”Lantbrukare”.

Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons