Annons

Inga Sanner:Svenska anarkister satte små spår

Kring förra sekelskiftet utförde anarkister en rad attentat mot högt uppsatta personer i Europa. Denna ­extrema hållning fick dock aldrig fotfäste bland svenska anarkister, visar en ny historisk avhandling om ideologin som sätter sin tilltro till människans moraliska kapacitet.

Under strecket
Publicerad

Det förra sekelskiftets rädsla för anarkism påminner om dagens terrorismskräck. Omkring år 1900 drabbades en rad högt uppsatta personer i Europa, i flera fall statsöverhuvuden, av attentat som utfördes av anarkister. Dessa tänkte sig att de våldsamma handlingarna skulle väcka de breda massorna till revolutionär verksamhet och såg alltså dåden som ett led i kampen för en ny och mer rättfärdig värld. Ändamålen ansågs helga medlen enligt denna teori som i samtiden fick beteckningen handlingens propaganda.

Uppmärksamheten kring anarkismen blev som en följd av detta mycket stor och den dåtida pressen fylldes av känsloladdade reportage från rättegångarna mot för­övarna. De åtalade beskrevs ingående och med stor avsky och i de fall det förekom kvinnor bland dem uttrycktes en skräckblandad fascination inför deras – förment okvinnliga – kallblodighet.

Annons
Annons
Annons