Annons
X
Annons
X

Svensk satsning på superwebb

Regeringen planerar en storsatsning på e-vetenskap i forskningspropositionen. Tanken är att Sverige ska ta täten internationellt i utvecklingen av den så kallade gridtekniken där datorkraften, precis som med elektrisk ström, inte längre behöver skapas hos användaren. Tekniken spås kunna revolutionera vardagen mer än internet.

Foto: HASSE HOLMBERG/SCANPIX (ARKIV)

Den snabba utvecklingen av datorteknologin under de senaste 50 åren står nu inför ytterligare ett genombrott: gridteknologin. Tekniken gör det möjligt att skapa ett slags ”superwebb” för överföring, användning, bearbetning och lagring av program och data mellan geografiskt utspridda datorer och datacenter som idag oftast bara utnyttjar en bråkdel av sin kapacitet.

Syftet med gridtekniken är att en användare, med en vanlig persondator kopplad till nätet, ska kunna göra omfattande beräkningar med mycket stora lagrade datamängder som är åtkomliga vid flera typer av datacentrum och databanker runtom i världen. Den enskilde användaren får därmed tillgång till mycket större datakapacitet än vad som idag finns vid något enskilt datacenter i världen.

– Detta är framtidens datorteknologi. Användaren behöver inte ens veta var beräkningskapaciteten och datamängderna som utnyttjas är belägna. Det liknar elkonsumenten som har tillgång till obegränsade mängder elkraft utan att veta vilken elkraftsproducent som levererar elkraften, säger Tord Ekelöf, professor i elementarpartikelfysik vid Uppsala Universitet.

Annons
X

Sverige deltar redan i utvecklingen av Grid-teknologin i arbetet med världens största protonaccelerator, Large Hadron Collider (LHC), vid CERN-laboratoriet i Genève. Redan under 1990-talet insåg fysikerna att datamängderna från LHC blir extremt omfattande med flera miljarder MegaBytes per år. Analys och lagring kräver därmed mer datorkraft än vad ett enda datacenter kan erbjuda.

CERN har föreslagit att medlemsländerna deltar i bearbetning av mätdata som kommer att produceras vid LHC. För att klara uppgiften har Sverige varit med att skapa ett griddatorcenter, SweGrid, som ingår i ett världsomspännande gridnät som bistår LHC-projektet.

– Utan griden skulle data från LHC inte alls kunna analyseras. För den svenska partikelfysikforskningen vid CERN har utvecklingen av griden varit en livsnödvändighet, säger Tord Ekelöf.

Grid-teknologin bör nu utvecklas ytterligare för att kunna användas också inom andra forskningsfält än partikelfysik, exempelvis bioinformatik, medicin och klimatforskning samt inom industri och samhället i stort, anser forskningsminister Lars Leijonborg.

– Regeringen tänker satsa rejält på detta inför framtiden. I forskningspropositionen i oktober kommer vi för första gången att göra en satsning på forskning och utveckling av gridteknologin och vad som kallas e-science, säger Lars Leijonborg.

– Sverige har redan en ledande roll internationellt när det gäller gridteknologin genom LHC-projektet. Det är extremt viktigt att vi fortsätter att delta i denna betydelsefulla utveckling, säger forskningsministern.

Han betonar att det handlar om nya pengar, och inte om en neddragning för annan forskning. Den exakta summan som regeringen tänker satsa kan Leijonborg inte uppge, eftersom formellt beslut ännu inte fattats. Han hänvisar till Vetenskapsrådets generaldirektör Pär Omling­ ­för en fingervisning om storleken på behoven.

– Det behövs minst 150 miljoner kronor för att utveckla griden som tänkt under de närmaste fyra åren. Vi välkomnar nyheten att regeringen vill satsa på detta forskningsområde, säger Pär Omling.

Tanken är att utveckla en permanent gridinfrastruktur i Europa under de närmaste åren, så att fler vetenskapsgrenar på sikt ska kunna dra nytta av gridens enorma potential, menar Lars Leijonborg. Här finns stora möjligheter för samhället i stort – inom hälsovård, industri och samfärdsmedel.

Ett konkret svenskt exempel är hjärndataforskningsinstitutet vid Karolinska institutet INCF, International Neuroinformatics Coordination Facility. De behöver enorm datakapacitet för att bearbeta all information som finns samlat om hjärnan i olika databanker i världen – vilket griden kan erbjuda.

– Utvecklingen av griden kommer sannolikt att medföra framsteg för samhället som är större än vad webben inneburit, säger Tord Ekelöf.

Annons
Annons
X
Foto: HASSE HOLMBERG/SCANPIX (ARKIV) Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X