Svensk nanny i New York – mitt liv som ”osynlig”
Barnflickorna runt om i världen blir ett slags skuggföräldrar, som ofta också jobbar svart. De ska verka, men helst inte synas. Svenskan Jennifer, som varvar skådespeleri med nannyjobb i New York, är en av dem.
”Det är svårt så här i början att försörja sig på skådespeleri. De flesta tjejer jag känner från skolan arbetar svart som nannies”, säger Jennifer. Hon vill inte att hennes ansikte ska synas på bild och hon vill inte ha sitt riktiga namn i tidningen.
Enligt psykologen Susan Scheftel har det också att göra med barnflickan som ett slags bärare av olika konflikter, föreställningar och känslor. ”Nannyn är osynlig i samhället därför att yrket i sig utgör ett slags konfliktyta.”
Det är oftast dyrare att ha en nanny jämfört med att ha barnet på förskola i USA. Många amerikanska mammor väljer att vara hemma med sina barn.
Språket ger Jennifer en fördel. Hon kan bidra med att prata ett andraspråk – svenska – med barnen: ”Just nu jobbar jag enbart med svenska eller delvis svenska familjer.”
”Det är svårt så här i början att försörja sig på skådespeleri. De flesta tjejer jag känner från skolan arbetar svart som nannies”, säger Jennifer. Hon vill inte att hennes ansikte ska synas på bild och hon vill inte ha sitt riktiga namn i tidningen.
Jennifer står med ryggen mot kameran och barnvagnen framför sig. Hon är noga med att hennes ansikte inte ska synas på bild, och hon vill inte ha sitt riktiga namn i tidningen.