Annons

”Svensk bakgrund i partiernas styrelser”

Partistyrelsernas representativitet är generellt sett hög beträffande kön och region, men låg när det kommer till bakgrund och ålder, skriver artikelförfattaren.
Partistyrelsernas representativitet är generellt sett hög beträffande kön och region, men låg när det kommer till bakgrund och ålder, skriver artikelförfattaren. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hur trovärdiga är partierna i sina analyser och utspel i invandrings- och integrationsfrågorna? Vid en genomgång av partiernas styrelser är intrycket att politikerna har en mycket likartad bakgrund, skriver Michael Karlsson, professor i statsvetenskap.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

Efter höstens fem partistämmor har alla riksdagspartierna nu utsett nya styrelser. Totalt handlar det om 171 ordinarie ledamöter fördelade på åtta partier. Eftersom partistyrelserna fungerar som högsta beslutande organ mellan stämmorna ligger det på denna exklusiva elit att leda sina partier fram till valåret 2022 (Vänsterpartiet väljer ny styrelse i maj 2020). Men vilka är det egentligen som ingår i dessa politikens kärntrupper?

Nedan följer en analys av partistyrelsernas ordinarie ledamöter utifrån fyra demografiska variabler: kön, bakgrund, region och ålder. Är det en myt att politikens finrum domineras av medelålders svenska män från de tre storstadsregionerna? Med hjälp av Statistiska Centralbyråns statistikdatabas läggs den ”demografiska fyrklövern” också till grund för en jämförelse med befolkningen i stort.

Annons
Annons
Annons