Annons

SvD/Sifo: Kraftigt ökat motstånd mot Nato

Natoopinionen för eller mot svenskt medlemskap har svängt kraftigt på mindre än ett år, visar SvD/Sifos senaste mätning. 49 procent säger nu nej, 33 procent ja medan 18 procent är osäkra.

"Socialdemokraterna markerar väldigt hårt att vi inte ska gå med och det är klart att det förstärker", säger Sifos opinionschef Toivo Sjörén.

Publicerad
Säkerhetspersonal på amerikanska flottans USS Carter Hall under Nato-ledda Baltops i juni tidigare i år.
Säkerhetspersonal på amerikanska flottans USS Carter Hall under Nato-ledda Baltops i juni tidigare i år. Foto: Jari Tanner/AP

På fredagen anländer tre svenska regeringsmedlemmar till Natos toppmöte i Warszawa. Statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist kommer alla att delta i samtalen med Natoländernas företrädare under mötet.

Det är också första gången som Sverige representeras på statsministernivå i Nato.

Paradoxalt nog ökar samtidigt Natomotståndet, visar en SvD/Sifo-undersökning.

Annons

Vid den förra mätningen, i september 2015, redovisade Sifo en majoritet för Natomedlemskap bland dem som hade bestämt sig. 41 procent sa då ja, 39 procent nej medan 20 procent var osäkra. Mätningen gjordes efter att både C och KD svängt och ställt sig på ja–sidan tillsammans med M och L.

Nu är bilden den rakt motsatta. En klar majoritet av dem som har tagit ställning säger nu nej till Nato: 49 procent. 33 procent säger ja, 18 procent vet inte.

Så tycker de tillfrågade om ett svenskt Natomedlemskap.
Så tycker de tillfrågade om ett svenskt Natomedlemskap. Foto: Jenny Alvén

Starkast är motståndet på den rödgröna sidan: 67 procent av S-, MP- och V-väljarna säger nej till Nato, bara 19 procent ja, 15 procent är osäkra. För S enbart är siffrorna 61 procent mot, 23 procent för och 15 procent vet inte. Allra störst motstånd finns inom V: 87 procent säger nej till Nato.

På allianssidan är bilden den motsatta. En majoritet bland dem som bestämt sig, 47 procent, säger ja, 37 procent säger nej och 16 procent är osäkra. I KD är stödet för Nato hela 65 procent.

Noterbart är också att bland SD:s väljare är fler för Nato, 47 procent, än mot, 36 procent, samtidigt som partiet säger nej till medlemskap.

Frågan är vad den stora omsvängningen i förhållande till förra hösten beror på och varför så många fler är negativa jämfört med då.

Så tycker partierna i Natofrågan.
Så tycker partierna i Natofrågan. Foto: Jenny Alvén

Sifos opinionschef Toivo Sjörén tror att det kompromisslösa Natomotståndet från ledande socialdemokrater är en starkt bidragande orsak.

Samtliga tre S-ministrar på toppmötet i Warszawa – Löfven, Wallström och Hultqvist – argumenterar hårt för att Sverige fortsatt ska stå utanför. Bedömningen att ett svenskt medlemskap skulle försämra det säkerhetspolitiska läget i det nordisk-baltiska området sägs vara det tyngsta skälet, och det kan tänkas påverka inställningen till Nato.

– Tidigare har det snarast gått mot en utjämning i opinionen, säger Toivo Sjörén.

Vad betyder Natomotståndet inom S-ledningen?

– Det är klart att socialdemokraterna markerar väldigt hårt att vi inte ska gå med och det är klart att det förstärker.

En annan bidragande orsak till att attityden till Nato är mer negativ nu kan vara att människor upplever en större osäkerhet på grund av det ryska agerandet i Östersjön, och inte vill se några förändringar.

– Jag tror att många påverkas väldigt mycket beroende på vad som händer. Ryska överflygningar och annat kan ha stor betydelse, säger Toivo Sjörén.

Regeringens dubbeltydiga säkerhetspolitik kan också spela en avgörande roll för hur opinionen påverkas. Å ena sidan militär alliansfrihet och fortsatt kategoriskt nej till medlemskap, å andra sidan ett allt närmare samarbete med Nato, nu även på hög politisk nivå. Det kan göra att människor har svårt att orientera sig och skilja det ena från det andra.

I maj publicerade SOM-institutet i Göteborg (samhälle, opinion, medier) som visade att en majoritet bland dem som tog ställning var för både Nato och alliansfrihet, samtidigt. Hela 60 procent ställde sig bakom den gamla
säkerhetsdoktrinen från det kalla krigets dagar om att Sverige ska vara
alliansfritt i fred, syftande till neutralitet i krig.

Det synsättet kan återspeglas även i Sifos mätning, menar Toivo Sjörén:

– Jag tror att det kan vara en förklaring, att många tycker att vi ska vara neutrala. Folk är uppfostrade med neutraliteten.

Hur tror du att väljarna uppfattar att Stefan
Löfven åker till toppmöte i Warszawa och sätter sig tillsammans med Natoländerna samtidigt som man stänger dörren till medlemskap?

– Man kan tycka att det är märkligt. Men eftersom det är han som åker och också driver motståndet så har han legitimitet i frågan.

Vad betyder det att Donald Trump kan bli näste amerikanske president, påverkar det eller är det för långsökt?

– Jag tror faktiskt inte att det är ett argument. Men det är klart att människor har hört det och det gäller också Turkiet som är Natomedlem och som utvecklas negativt, så båda de här sakerna finns naturligtvis med, även om jag inte vågar dra någon stor slutsats av det.

SvD/Sifos mätning genomfördes mellan den 13 och 16 juni, samtidigt som flera stora Natoövningar pågick i Östersjöområdet. Sammanlagt 1 000 personer intervjuades.

Annons
Annons

Säkerhetspersonal på amerikanska flottans USS Carter Hall under Nato-ledda Baltops i juni tidigare i år.

Foto: Jari Tanner/AP Bild 1 av 3

Så tycker de tillfrågade om ett svenskt Natomedlemskap.

Foto: Jenny Alvén Bild 2 av 3

Så tycker partierna i Natofrågan.

Foto: Jenny Alvén Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons