SvD Junior: Så lär du dig att hitta djurens spår

Spår efter bäver, vildsvin, ekorre, mus, larver och hackspett. Efter en dag i skogen vet Greta och Elliot hur man spårar djur i skogen.

Efter reklamen visas:
JUNIOR Tyresta
”Jag tror att jag kommer att vara mer i skogen nu, när jag har fått veta mer”, säger Greta.
”Jag tror att jag kommer att vara mer i skogen nu, när jag har fått veta mer”, säger Greta. Foto: Ari Luostarinen

Juniorreportrarna Greta och Elliot är i Tyresta ­nationalpark söder om Stockholm tillsammans med Martin Emtenäs som kan mycket om naturen. Han ska lära dem att hitta spår efter olika djur i skogen.

–  Där barken har trillat av på det här trädet kan man se spår efter skalbaggslarver. När ett träd dör trivs insektslarver där, säger Martin Emtenäs och pekar på några slingrande spår i trädstammen.

Det gäller att veta vilka ledtrådar man letar efter för att förstå vilket djur som varit där. Spår som tassavtryck eller bajs är tydliga ledtrådar, men det finns även andra. Martin visar ett område i skogen där mossan har flyttats runt och jorden ligger bar.

–  Här har vildsvin bökat i jorden med sina trynen. De är all­ätare och letar efter maskar, insektslarver, puppor och rötter
i jorden, säger Martin.

Grankottar kan också ge ledtrådar. Beroende på hur de ser ut kan man veta vilket djur som har ätit på dem. Hittar man en nästan helt tom kott-pinne är det en mus, men är toppen på kotten kvar så är det en ekorre som ­varit framme.

–  Hackspetten däremot är ­extremt slarvig. Den sätter fast kotten i en hålighet i ett träd och hackar fram fröna med näbben, berättar Martin.

”När jag har varit i skogen förut med familjen så ­tittar man inte så här noga”, säger Elliot. Här har en bäver gnagt. Foto: Ari Luostarinen Foto: Ari Luostarinen

Elliot: Om du var ett djur, vilket djur skulle du vilja vara?

–  Det är ett tufft liv att vara djur. Man måste hålla sig varm, hitta mat och akta sig för rovdjur. Men jag tror att jag skulle vilja vara en fjällräv. De bor i ett gryt på vintern och de har en varm päls som skyddar dem, säger Martin.

I skogen har vi kommit fram till en fördämning mellan en liten bäck och en sjö. De hitsläpade grenarna är också ett djurspår.

–  Det är bävrar som byggt fördämningen för att kunna styra vattennivån i sjön.

En bit bort finns andra spår. En rad trädstammar ligger på marken och tydliga tandmärken visar att alla är fällda av bävrar.

–  De vill komma åt att äta av kvistar och löv, säger Martin och pekar ut en bäverhydda på andra sidan sjön.

Plötsligt får Elliot få syn på en liten svart orm, en huggorm, som solar sig i ljuset. Den ligger still en lång stund innan den ringlar in under en trädrot.

Sedan ser Greta en mus springa in i en liten håla. Och tomma hålor kan också vara ett spår efter djur.

–  Om jorden på botten ser tillplattad ut, som om något ofta har kommit och gått där, eller om man hittar djurhår, kan det vara ett djur som bor där, säger Martin.

Greta: Hur viktiga är djuren?

–  Utan djur och natur skulle människan inte överleva. Utan dem har vi ingen mat. Och utan växter skapas inget syre så då kan vi inte andas, säger Martin.

”Jag tror att jag kommer att vara mer i skogen nu, när jag har fått veta mer”, säger Greta.

Foto: Ari Luostarinen Bild 1 av 2

”När jag har varit i skogen förut med familjen så ­tittar man inte så här noga”, säger Elliot. Här har en bäver gnagt. Foto: Ari Luostarinen

Foto: Ari Luostarinen Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X