Annons
X
Annons
X

Toppläkare döljer stora belopp från läkemedelsbolag

SvD avslöjar: Flera läkare som tar fram riktlinjer för läkemedel, bland annat till barn, har dolt att de samtidigt tar emot pengar från läkemedelsföretagen.

I den expertgrupp som tog fram riktlinjer för Hepatit C fick flera av läkarna samtidigt utbetalningar av företag som tillverkade Hepatit C-läkemedel.

Läkarna och läkemedelsindustrin
Läkemedelsverkets verksjurist Joakim Brandberg kommer att begära in nya jävsdeklarationer till följd av SvD:s granskning.

Läkemedelsverkets verksjurist Joakim Brandberg kommer att begära in nya jävsdeklarationer till följd av SvD:s granskning. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I en serie artiklar har SvD avslöjat hur profilerade toppläkare och forskare fått pengar direkt från läkemedelsbolag, vid sidan av sina jobb på lärosäten och sjukhus. Ibland rör det sig om flera hundra tusen kronor. Läkarna har uttalat sig om läkemedel i media och på bloggar. Ett 60-tal läkare som avlönats av industrin sitter också som experter i landstingens läkemedelskommittéer.

Cirka 1 600 personer, främst läkare, delade på nära 32 miljoner kronor från läkemedelsindustrin 2015.

Nu visar SvD:s granskning att flera toppläkare som sitter som rådgivande experter hos Läkemedelsverket, har dolt för myndigheten att de får utbetalningar från läkemedelsindustrin.

Annons
X

På Läkemedelsverket säger man att det finns diverse mekanismer för att förebygga jäv.

– Det får inte finnas minsta misstanke om att de här personerna kan påverka våra beslut på ett felaktigt sätt, säger Joakim Brandberg, verksjurist på Läkemedelsverket.

Men efter att SvD tagit fram nya uppgifter medger myndigheten att den brustit i att kontrollera jävsförhållanden.

I de officiella rekommendationerna står att Läkemedelsverket gått igenom experternas jävsdeklarationer, det dokument där experterna sanningsenligt måste intyga sina kopplingar till bolag i branschen. Experterna har enligt dokumentet en skyldighet att upplysa om de får nya eller förändrade uppdrag.

En av de mest profilerade forskarna är överläkaren Kristina Gemzell Danielsson från Karolinska institutet, anlitad som vetenskapligt råd hos Läkemedelsverket.

Under 2015 tog hon emot 238 000 kronor från fyra läkemedelsbolag för konsultuppdrag. Av den summan gick 63 000 kronor till hennes privata aktiebolag, resterande gick till henne privat. Den största summan kom från bolaget Bayer AB; 169 000 kronor. Det visar data från Läkemedelsindustriföreningen (LIF) som SvD granskat.

Bristande rutiner är en förklaring till att kopplingarna till läkemedelsindustrin inte syns, menar verksjuristen Joakim Brandberg, Läkemedelsverket. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Angående Actavis – det stämmer säkert att jag missat att uppdatera min jävsdeklaration med dem 2015.

Men någon jävsdeklaration från Gemzell Danielsson för 2015 finns inte – i strid med Läkemedelsverkets egna interna regelverk. Två dagar efter att SvD efterfrågat uppgifterna lämnades en ny jävsdeklaration in. Ingenstans står dock att läsa i vilken omfattning pengar betalats ut, dessutom utelämnas information helt om två bolag som betalat ut pengar till läkaren, Ferring Läkemedel AB och Actavis. Gemzell Danielsson säger till SvD att hon missat ta med dessa i sin jävsdeklaration.

”Angående Actavis – det stämmer säkert att jag missat att uppdatera min jävsdeklaration med dem 2015”, skriver Kristina Gemzell Danielsson till SvD.

Enligt Läkemedelsverkets verksjurist finns en skyldighet hos experterna att redovisa rätt, något man menar att myndigheten fått påminna om.

– Jag ser allvarligt på den här frågan, att det varit så långa tidsintervall. Vi måste titta på om vi kan bättra våra rutiner, i vart fall ska vi årligen ta in jävsdeklarationer, säger Joakim Brandberg.

Men det är inte det enda fallet. I mitten av april 2015 samlades några av Sveriges främsta läkare och forskare hos Läkemedelsverket för att ge behandlingsrekommendationer om hepatit C hos barn och vuxna. Sammanlagt 25 experter möttes, några från Läkemedelsverket, andra från lärosäten och sjukhus.

Vad som inte framgår i rekommendationen är att flera deltagare i expertgruppen i haft omfattande samarbeten med och gett råd till läkemedelsbolag som säljer produkter mot hepatit C.

När Läkemedelsverket gjorde en egen bedömning av jäv bland personerna som skulle delta i gruppen, noterade man att de inte har engagemang ”som genererat några högre summor” och att det inte fanns några personliga arvoden.

I en annan behandlingsrekommendation satt en läkare satt med som expert inom behandling vid ADHD hos barn och vuxna.

Men flera av toppläkarna fick god utdelning för privata konsultuppdrag under 2015. En manlig toppläkare fick över 90 000 kronor, en annan fick över 120 000 kronor. En kvinnlig toppläkare och forskare tog emot 230 000 kronor till sitt privata konsultbolag från olika läkemedelsbolag under 2015 – hon sitter samtidigt med i expertgrupper hos bolagen som säljer läkemedel mot sjukdomen.

”Vi måste titta på om vi kan bättra våra rutiner, i vart fall ska vi årligen ta in jävsdeklarationer”, säger Joakim Brandberg efter SvD:s granskning. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

En annan expert i gruppen, som fick över 60 000 kronor för privata uppdrag, uppger öppet att han under 2015 är återkommande medlem i en advisory board, så kallade rådgivande panel, hos ett bolag.

Trots det konstaterar myndigheten i sin jävsprövning att experterna endast har avslutade engagemang som rådgivare hos bolagen.

I en annan behandlingsrekommendation satt en läkare satt med som expert inom behandling vid ADHD hos barn och vuxna. 2015 skrev han till Läkemedelsverket att han fått 75 000 kronor mellan 2013–2015 för olika föredrag. SvD:s sammanställning visar att läkaren fick över 110 000 kronor från bolaget Eli Lilly under 2015, bolaget tar fram läkemedel inom ADHD. Det sägs dock inget om kopplingen i jävsdeklarationen.

Läkemedelsverket kommer att ta in nya jävsdeklarationer till följd av SvD:s granskning.

Läs hela SvD:s granskning här: Läkarna och läkemedelsindustrin

svd.se
Annons

Läkemedelsverkets verksjurist Joakim Brandberg kommer att begära in nya jävsdeklarationer till följd av SvD:s granskning.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 3

Bristande rutiner är en förklaring till att kopplingarna till läkemedelsindustrin inte syns, menar verksjuristen Joakim Brandberg, Läkemedelsverket.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 3

”Vi måste titta på om vi kan bättra våra rutiner, i vart fall ska vi årligen ta in jävsdeklarationer”, säger Joakim Brandberg efter SvD:s granskning.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X