Annons
X
Annons
X

Svårt sortera farliga lampor rätt

svd granskar Över två miljoner svenskar vet inte var de ska slänga sina lågenergilampor där de bor, visar SvD:s Sifo-undersökning. Få kommuner har koll på hur stort problemet med felslängda kvicksilverlampor är – bara 60 procent har gjort någon analys av hushållssoporna de senaste tre åren.

Freja Otter tar under pappa Simons övervakning emot Järfälla kommuns specialtryckta kasse för farligt avfall. ”Vi är nyinflyttade och visste inte om att föreningen har ett återvinningsrum”, säger Simon Otter. I stället har de sparat sina trasiga lampor hemma i skåpet.
Freja Otter tar under pappa Simons övervakning emot Järfälla kommuns specialtryckta kasse för farligt avfall. ”Vi är nyinflyttade och visste inte om att föreningen har ett återvinningsrum”, säger Simon Otter. I stället har de sparat sina trasiga lampor hemma i skåpet. Foto: YVONNE ÅSELL

Riskerna när en lågenergilampa går sönder är så allvarliga att Kemikalieinspektionens råd är att utrymma rummet för att inte få i sig kvicksilver. Trots det visar SvD:s granskning att 200000 lampor hamnar i glasreturen och att inte heller de som slängs rätt tas om hand på ett säkert sätt.

Avslöjandet har fått miljöminister Lena Ek (C) att hota med skärpt lagstiftning och konstatera att hon själv har gått och letat efter var hon ska slänga sina lampor.

SvD:s Sifo-undersökning visar att hon är en av många. Drygt var femte svensk, 22 procent, svarar att de inte vet var de ska slänga sina lågenergilampor där de bor.

Annons
X

Ansvaret för elavfall, inklusive lågenergilampor, ligger på tillverkarna. Deras samarbetsorgan El-kretsen erkänner nu att det finns brister och ska börja med att göra hälsoundersökningar av de som kan ha fått i sig kvicksilver av misstag. Kommunerna har i sin tur ansvar för att informera om återvinning.

–Man har gjort så gott man kan för att informera om avfall på olika sätt men när det gäller lamporna har det inte varit tillräckligt, säger Peter Wenster, miljöexpert på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Efter SvD:s avslöjande ska de gå ut med extra information till kommunerna.

–Vi ska knacka kommunledningarna på axeln och säga tänk på det här.

Rapporter från branschorganisationen Avfall Sverige visar att mycket av det farliga avfallet som hamnar i hushållssoporna är elavfall, till stor del just lampor. Men variationen mellan kontrollen av hushållsavfallet är i dag stor: 40 procent av landets kommuner har inte gjort några analyser av hushållssoporna de senaste tre åren.

Vissa kommuner gör däremot mycket mer än vad de måste. Trots att det inte är deras ansvar lägger både enskilda kommuner och bostadsrättsföreningar stora pengar på att sköta återvinningen.

– Det ska vara lätt att göra rätt. När nu glödlamporna byts till lågenergilampor med kvicksilver i blir det ännu viktigare att de hamnar rätt, säger Ida Nordin, avfallsingenjör i Järfälla kommun som förra året utsågs till Sveriges bästa kommun på att hantera farligt avfall.

För att få ordning på avfallet har bostadsrättsföreningen Kallhällshus i Järfälla gjort investeringar på hundratusentals kronor. Som uppmuntran får de rabatt på kommunens sopavgift.

– Det kostar tid och pengar och många föreningar mäktar nog inte med, men det bor många äldre här och det är bra för de som inte har bil, säger Mikael Löfgren, föreningens avfallsansvarige.

För 32 år sedan när Tarja Ijäs började arbeta för Kallhällshus fanns ingen återvinning alls.

–Då öppnade man där och slängde in all skit som fanns. Det var möbler, kläder och stekpannor, säger hon och pekar in mot den lilla källarlokalen.

Nu står kärlen prydligt uppradade med handmålade skyltar för olika typer av avfall. Glödlampor i en tunna och lågenergilampor i en annan. Tarja Ijäs låser upp lokalen några timmar varje vecka och finns på plats för att se till att allt slängs rätt.

Simon Otter som är nyinflyttad kände inte till föreningens återvinningssystem innan Löfgren knackar på för att dela ut information om kommunens arbete.

–Just nu har vi alla lampor liggande i gamla förpackningar i skåpet, säger Simon Otter.

Även Kiruna har jobbat hårt för att minska andelen farligt avfall i hushållssoporna. På ett år lyckades de få ned andelen från 1 till 0,2 procent. Innan dess visade deras plockanalyser att i princip allt farligt avfall hamnade i soporna.

–Kirunaborna ”dammade” rubb och stubb i soptunnan, säger Mats Nilsson på Tekniska verken.

Receptet lydde återvinningsholkar i de lokala butikerna. Dessutom följde inspektörer med sopbilarna och satte röda varningslappar på tunnor med för mycket skrot i.

Miljödepartementet har precis påbörjat en utredning för att se över det svenska avfallssystemet. Från början skulle utredningen inte titta på just lampor men det har ändrats.

–Lampor är så nära hushållen så det måste vi titta på, de kommer ju in i hushållssoporna också. Uppenbarligen är det en dålig kunskap i hushållen om vad de ska göra av lamporna, säger utredaren Lars Ekecrantz.

Annons
Annons
X

Freja Otter tar under pappa Simons övervakning emot Järfälla kommuns specialtryckta kasse för farligt avfall. ”Vi är nyinflyttade och visste inte om att föreningen har ett återvinningsrum”, säger Simon Otter. I stället har de sparat sina trasiga lampor hemma i skåpet.

Foto: YVONNE ÅSELL Bild 1 av 2

Föreningen Kallhällshus insamling av lampor.

Foto: YVONNE ÅSELL Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X