Annons
X
Annons
X

Svårt för lärare att utvecklas

SKOLAN Lärarnas kunskap är avgörande för elevernas resultat. Ändå saknar fyra av tio kommuner riktlinjer för kompetensutveckling av lärare, enligt en ny undersökning. Kommunerna brister i sitt ansvar, skriver Leif johansson och Teresa jonek, Teknikdelegationen.

Foto: TOMAS ONEBORG SVD

Svenska skolelevers kunskapsresultat inom teknik, matematik och naturvetenskap sjunker. Lärarna har en nyckelroll i att vända den trenden – och den kompetens de besitter är otvivelaktigt en avgörande faktor för elevernas framgång i dessa, och andra, ämnen.

Ansvaret för att besitta rätt kompetens och hålla den uppdaterad, är däremot inte lärarnas, utan skolhuvudmännens. Det vill säga Sveriges kommuner, i de allra flesta fall. Teknikdelegationens senaste rapport visar på stora brister i det ansvarstagandet.

Teknikdelegationen har genom en enkätundersökning till Sveriges skolledare och kommunala skolpolitiker undersökt förutsättningarna för hur utveckling av lärarkompetensen sker genom den övergripande styrningen och ledningen av skolan. Arbetar man systematiskt med frågan, kartläggs kunskapsläget, analyseras kompetensbehov och utbildningssatsningar och följs resultaten upp?

Annons
X

Och vad betyder det att en lärare är behörig – menar alla samma sak?

Enkäten visar på stora brister när det kommer till flera områden. Uppföljning:

•Var tredje skola saknar historik kring lärarnas ämneskompetens i matematik, naturvetenskap och/eller teknik.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    •Mer än varannan skola följer inte alls upp lärarkompetensen i ämnena.

    Behörighet:

    •Endast fyra av tio kommuner har egna riktlinjer för att öka lärarbehörigheten.

    •Hälften av dessa är inte beslutade av den politiska ledningen.

    •Fyra av fem kommunala riktlinjer för lärarbehörighet ställer inga krav på ämnespoäng.

    Kompetensutveckling:

    •Fyra av tio kommuner saknar riktlinjer för kompetensutveckling av befintliga lärare.

    •Endast i fyra av tio skolor har lärare deltagit i kurser inom ramen för Lärarlyftet inom matematik, naturvetenskap och/eller teknik.

    •Endast var fjärde skola följer upp lärarkompetensen inom teknik jämfört med nästan varannan skola för matematik.

    •Endast i var tjugonde skola har lärare deltagit i kurser inom ramen för Lärarlyftet i teknik.

    I många kommuner brister dessutom samordningen mellan ledningsnivåerna, och skolledning och skolpolitiker har skilda verklighetsbeskrivningar.

    Undersökningen ger inte svar på hur lärarkompetensen verkligen ser ut i kommunerna. Inte heller den officiella statistiken av lärarbehörighet täcker frågan om ämneskunskaper, men en rad undersökningar pekar på att ämneskompetensen inom lärarkåren är bristande inom matematik, naturvetenskap och, framför allt, teknik.

    Resultatet bekräftar att begreppet lärarbehörighet tolkas olika, och att det på många håll saknas både styrning och politisk förankring av frågan. Med skilda krav på vad behörighet innebär är risken stor att eleverna får olika tillgång till ämneskompetenta lärare beroende på var de bor – och därigenom olika förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper.

    Det råder därmed inget tvivel om att det i landets skolor och kommuner finns stor utvecklingspotential av arbetet med skolutveckling, inte minst när det kommer till styrning och ledarskap.

    Regeringen lämnade nyligen ett förslag på ny skollag, som bland annat förordar en skärpning av kraven på lärarbehörighet, och vad denna behörighet ska bestå i. Vi välkomnar detta, men menar att övergripande lagstiftning är långt ifrån tillräcklig. Huvudansvaret för skolans utveckling ligger hos kommunerna, och det är där en skärpning måste till.

    I vårt decentraliserade skolsystem styr staten genom styrdokument medan den lokala nivån står för tolkning, tillämpning och tillsyn – vilket ställer höga krav på lokalt ledarskap. Våra kommunpolitiker måste därför ta sitt ansvar för skolans resultat och lärarnas kompetensutveckling, förvaltningen måste följa upp resultaten och i sin tur ge rektorerna rätt förutsättningar att leda verksamheten. De kommuner som tagit till sig detta är också de som nått bäst skolresultat, visar SKL:s analys från årsskiftet.

    Teknikdelegationens uppmaning till alla Sveriges kommuner är därför att i egenskap av skolhuvudmän på allvar ta sitt ansvar för den nödvändiga utvecklingen mot en likvärdig skola för alla elever, med ämnesbehöriga och kompetenta lärare. Detta genom att inventera kunskapsläget i lärarkåren och kraftfullt satsa på kompetensutveckling där behov finns. Det är hög tid.

    LEIF JOHANSSON

    ordförande Teknikdelegationen
    TERESA JONEK

    huvudsekreterare Teknikdelegationen

    Annons
    Annons
    X
    Foto: TOMAS ONEBORG SVD Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X