Svårt för kvinnor nå akademisk topp

De stora svårigheterna för kvinnor att nå den akademiska toppen är en förklaring till den extrema snedrekryteringen i valet av Nobelpris-tagare. Fortfarande har männen dubbelt så stor chans att bli professorer som kvinnorna.

Under strecket
Publicerad
Anna Ledin, 37 år, vetenskaplig sekreterare, Kungliga Vetenskapsakademien (KVA), Stockholm och Marie Wahren-Herlenius, 38 år, professor, Karolinska Institutet (KI), Stockholm.

Anna Ledin, 37 år, vetenskaplig sekreterare, Kungliga Vetenskapsakademien (KVA), Stockholm och Marie Wahren-Herlenius, 38 år, professor, Karolinska Institutet (KI), Stockholm.

Foto: LARS LINDQVIST
Annons

Högskoleverket kallar fenomenet det läckande röret, andra talar om den omvända pyramiden. Vad de menar är det faktum att kvinnor har det så tufft att ta sig fram i den högre akademiska världen.

Längst ner i hierarkin är det numera relativt jämlikt. Efter insatser på 1990-talet har kvinnorna ryckt fram och utgör nu ungefär hälften bland dem som doktorerar. Men därefter börjar röret läcka. Kvinnorna faller successivt bort för varje trappsteg uppåt och bland professorerna har andelen kvinnor minskat till 17 procent, enbart 9 procentenheter högre än 1995.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons