Recension

Miraklernas tidSvåra förvecklingar i högt tempo

Under strecket
Publicerad
Annons

Någon bökar och stökar under täcket i ett nersläckt pojkrum. Dennis P kan inte sova.
Rastlös ger han till sist upp och traskar av och an i rummet. Inte nog med att han är den ende av killarna i klassen som inte fått något könshår (den noggranna kollen med ficklampa bekräftar det en gång till), hans mamma är sanslöst överbeskyddande, hans lärare en plågoande och bästa vännen Mick är förtjust i Lisa K - precis som han själv. Läget är med andra ord totalt hopplöst, och det enda som återstår verkar vara att tala med Gud om saken. Och när vi fått följa Dennis P genom hans böner och en teatral snabbspolning genom en alldeles vanlig dag är det lätt att hålla med.
Mamman svirrar in i brunmönstrad byxdress med näringsriktig sellerifrukost och vitaminpillerburkar i högsta hugg,
lärare Sandström är ett spydigt monster i utställda byxor, flottigt hår och tjocka svarta glasögon, och att försöka få Mick att gilla någon annan än Lisa K verkar vara dömt att misslyckas.
Så Gud låter sig bevekas och låter ett rökomgärdat sändebud överlämna ett körkort för ”mirakel i mellanklassen” till den desperate tolvåringen, som snart har fullt sjå att hantera de oanade konsekvenserna av att allting blir precis som han önskar.

Annons

Av Kim Fupz Aakessons manus till den danska filmen ”Mirakel” har på Teater 23 i Malmö blivit en teaterföreställning full av komiska blinkningar till barnkulturens mytiska sjuttiotal. Joakim Narin spelar den tolvårige Dennis P med uttryck och gester som tar färg av stumfilmsclowners lite snabbryckiga och sorgsna rörelser, medan Emelie Strandberg och Willy Pettersson lustfyllt tar ut svängarna i de övriga rollerna. Den snurrande dörren i scenrummets bakre mitt är entré för de olika karaktärerna, samtidigt som olika detaljer på dörrens olika sidor förflyttar oss från pojkrum
till skolkorridor, till klassrum och tillbaka till pojkrummet igen.
Tempot är högt och konsekvenserna av Dennis önskningar snurrar in honom i förvecklingar som verkar lika svåra att reda ut som ett svettigt lakan. Men nånstans på vägen ser vi Dennis P ta det där steget från barnets maktlöshet in i en ny kropp och en ny sorts roll, en nästan omärklig men mirakulös förvandling som gör behovet av mirakel i mellanklassen lite mindre skriande.

Annons
Annons
Annons