Annons
X
Annons
X

Svagare a-kassa urholkar modellen

Breda gruppers löner skyddas inte längre av den vanliga a-kassan utan kräver ytterligare skydd. Att regeringen inte heller i årets budget höjer taket i a-kassan gör att systemet fortsätter att urholkas. Det skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark.

BRÄNNPUNKT | ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING

Många uppfattar att 80 procent av tidigare inkomst är en rimlig ersättningsgrad. Den utgör grunden för ett outtalat samhällskontrakt mellan medborgarna och statsmakten.
Eva Nordmark

Det blev ingen höjning av taket i a-kassan i årets budget heller. TCO har i ett flertal rapporter visat hur a-kassan försvagas allt mer och att den utvecklingen är ohållbar. Om vi menar allvar med att ekonomin ska präglas av trygghet i omställningen och att den höga dynamiken gagnar tillväxt och välstånd, då måste a-kassan förbättras.

Frånvaron av en höjning i a-kassan kan inte viftas bort som ännu en världslig plånboksfråga bland alla andra. Vad vi ser är att en viktig del i välfärdssystemet, skyddet mot inkomstbortfall vid arbetslöshet, håller på att försvinna.

Annons
X

Läget i dag i trygghetsförsäkringarna är därför mycket oroväckande. I arbetslöshetsförsäkringen har kompensationsgraden, den andel av den inkomst som man hade före arbetslösheten, fallit kontinuerligt sedan slutet av 1990-talet. I dag är det bara 11 procent av de arbetslösa som får 80 procent av tidigare lön i ersättning. Bland TCO-förbundens arbetslösa medlemmar är det över 90 procent av dessa som är underförsäkrade. Orsaken är att takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen, som i dag ligger på 18700 kronor per månad, inte har hängt med i inkomstutvecklingen.

Framför
allt tjänstemannafacken har inte stillatigande kunnat se på när deras medlemmars inkomsttrygghet urholkats av politikens oförmåga att uppfylla sina åtaganden. Fackliga organisationer har därför satsat på att teckna inkomstförsäkringar som täcker upp mellanskillnaden mellan vad den vanliga a-kassan ger och 80 procent av den tidigare inkomsten.

Till skillnad från vad många tror handlar det här inte om kollektivavtalade försäkringar efter förhandlingar med arbetsgivaren. Det är affärsuppgörelser med privata försäkringsbolag, där risk och premier bedöms på rent försäkringsmässiga grunder, utifrån om försäkringstagaren/medlemmen ska bli arbetslös och därmed ha rätt till utbetalning från försäkringen. Premien administreras vanligtvis som ett påslag på fackföreningsavgiften.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    En genomsnittlig månadslön för en it-tekniker, en vanlig yrkesgrupp inom Unionen, ligger runt 35000 kronor per månad. För att skydda inkomster över den vanliga a-kassans takbelopp har Unionen tecknat en kollektiv inkomstförsäkring som följer med det fackliga medlemskapet. En del av fackavgiften varje månad utgör premien för denna inkomstförsäkring, som täcker inkomster upp till 60000 kronor i 150 dagar. Det betyder att it-teknikern i princip betalar tre gånger för att få ett rimligt inkomstskydd:

    1.
    För det första betalar man genom att avstå löneutrymme till den så kallade arbetsmarknadsavgiften, en arbetsgivaravgift som arbetsgivaren betalar in till statsmakten men som sedan räknas av mot löneutrymmet.

    2.
    För det andra betalar man a-kasseavgift. För en medlem i Unionens a-kassa har den legat på 140 kronor per månad under flera år. Efter årsskiftet blir avgiften 95 kronor.

    3.
    För det tredje betalar man alltså en premie för inkomstförsäkringen.

    Den bärande idén bakom de svenska socialförsäkringarna, inklusive arbetslöshetsförsäkringen, är inkomstbortfallsprincipen. Ett relativt sett högt skatteuttag ska motsvaras av att medborgarna får en ersättning upp till nästan hela den vanliga inkomsten vid arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet och arbetsskada. Trygghetssystemens syfte är alltså att täcka upp inkomstbortfallet. Många uppfattar att 80 procent av tidigare inkomst är en rimlig ersättningsgrad. Den utgör grunden för ett outtalat samhällskontrakt mellan medborgarna och statsmakten.

    Det som gör Sverige unikt är att också breda grupper i samhället, i hög grad TCO:s medlemmar, tog till sig den här modellen. Människor har varit beredda att bidra genom att betala ganska höga skatter mot att man kunnat emotse en rimlig del av sin tidigare inkomst i ersättning, också då denna inkomst varit ganska hög. Att inte behöva sälja hus och hem om olyckan var framme, innebar en trygghet som skapade långtgående solidaritet med principen om generell välfärd.

    En studie som har gjorts i anslutning till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen antyder ett fortsatt starkt stöd för en solidarisk skattefinansiering av trygghetssystemen. Men studien visar också att allt fler är oroliga för att arbetslöshetsförsäkringen (och sjukförsäkringen) inte ska ge en tillräcklig inkomsttrygghet i händelse av arbetslöshet. Det är i detta sammanhang som framväxten av inkomstförsäkringarna ska ses. Breda gruppers högre löner skyddas inte av den vanliga a-kassan utan kräver ytterligare skydd.

    Det är inte rimligt att tro att medborgarnas starka betalningsvilja kommer att vara för evigt när tilliten till försäkringen sviktar. Från TCO:s sida är inställningen glasklar: Alla löntagare måste ha rätt att få del av trygghetssystemen. Det har också visat sig historiskt vara till gagn för Sverige. Att höja taket i a-kassan är att visa att man tar denna del av den svenska modellen på allvar. I det sammanhanget beklagar vi djupt ytterligare ett år av sönderfall av a-kassan.

    EVA NORDMARK

    ordförande, TCO

    Mer debatt om socialförsäkringarna:

    Läs även

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X