X
Annons
X
Recension

Omfamningar Suverän ensemble trotsar undergången

Fyra personer som lider åt oss, medan världen går mot Ragnarök. På Teater Galeasen hittar regissören Olof Hanson och ensemblen en munter ton under Ivan Vyrypaevs nattsvarta drama.

”Omfamningar” på Teater Galeasen. Från vänster: Alexandra Drotz Ruhn, Freddy Åsblom, Maja Rung och Simon Reithner.
”Omfamningar” på Teater Galeasen. Från vänster: Alexandra Drotz Ruhn, Freddy Åsblom, Maja Rung och Simon Reithner. Foto: Markus Gårder

New York. Fyra personer, runt 30, försöker leva något slags liv. En kommer från Polen, en från Serbien, en från Tjeckien – bara en av dem är från New York, men är lika vilsen och rotlös han. Kvartetten hankar sig fram, har mycket sex för att överrösta ångest och alienation. En har pengar, en annan är vegan, en kan få orgasm på beställning, en tror att han vill bli far. Alla känner sig som plastpåsar trädda över absoluta tomrum.

Undergångsdystopin "Omfamningar" av ryssen Ivan Vyrypaev liknar en svartkantad komedi av tysken Schimmelpfennig. Fyra roller som spelar sina karaktärer likt monologer, olika djur återkommer som symboliska tranformationer. Alla är enbart sig själva, oförmögna att egentligen känna. Alla genomgår en form av initiationsrit, är nära att dö men klarar sig och återvänder till livet. Det hela är brechtianskt, regin av Olof Hanson redovisar rollernas generationsanknutna beteenden, flyktmekanismer och livsoduglighet men ingen spelar med eller mot någon annan.

”Omfamningar” på Teater Galeasen. Från vänster: Alexandra Drotz Ruhn, Freddy Åsblom, Maja Rung och Simon Reithner.

Foto: Markus Gårder Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X