Susanne Ljungskog slutar
Blodsjukdomen tvingar Susanne Ljungskog att ge upp karriären.
Den dubbla världsmästarinnan valde att kliva av sadeln när kroppen sade ifrån.
– Ska jag tävla vill jag kunna vara med och kriga mot de allra bästa. Nu kan jag inte det och då får det vara, säger Susanne Ljungskog, till SvD.
Året är 1998 och Susanne Ljungskog inleder sin framgångsrika karriär med ett silver vid U23-EM i Uppsala.
2002 och 2003 var höjdpunkterna i karriären då Susanne Ljungskog blev världsmästare. Här avgör hon i spurten vid VM 2003.
Susanne Ljungskog kan knappt fatta att hon blivit världsmästare.
Susanne Ljungskog tilldelades Svenska Dagbladets Bragdmedalj efter VM-guldet 2002.
Svenska Dagbladets sportkrönikör Sune Sylvén förklarar motiveringen till att Susanne Ljungskog fick bragdguldet.
Susanne Ljungskog har varit framgångsrik i både linjelopp och tempolopp. Här från ett tempolopp under OS i Aten 2004.
OS i Aten blev en stor besvikelse för Susanne Ljungskog. Som en av favoriterna gick hon i mål på 33:e plats och var besviken när hon mötte pressen.
Susanne Ljungskog jublar då hon är på väg att vinna World Cup i Vårgårda 2006.
Susanne Ljungskog hissas av maken Claes Johansson efter Sveriges seger i World Cup 2006.
Emma Johansson vann OS-silver vid Peking 2008. Efteråt hyllades Susanne Ljungskog för att ha hjälpt fram Emma längs vägen.
Det var i höstas som cykelstjärnan fick besked om att hon lider av blodsjukdomen Hemokromatos. Något som innebär att järnvärdet stiger för snabbt och hon måste tappas på blod.
– Jag har tvingats till det två gånger under april månad. Nu är värdena bra men efter varje tappning tar det tid att hämta igen krafterna och jag kan inte träna som jag vill, säger Susanne Ljungskog.